En sista kyss till farväl av Öholma festplats

<A HREF="mailto:jan.lundquist@pitea-tidningen.se?subject=Oholma-minnen">Hur du några minnen från Öholma - mejla och berätta!</A> Öholma festplats fanns under 20 år, från 1948 till 1968. Sedan behövdes holmen för att förverkliga Vägverkets planer med en ny sträckning av E4 och Arvidsjaursvägen. Valborgsmässoafton 1968 var det samling på Öholma för sista gången. Den firades med att sätta eld på hela anläggningen. Förmodligen det årets största brasa i Pitebygden, som givetvis lockade stor publik. Många äldre mindes säkerligen forna tider, när de dansade på utedansbanor och svärmade vid stranden i månskenet. Där det till danserna serverades kaffe, filbryta och pitepaltar, talrika som stjärnorna på himlen. <h3>Många kändisar</h3>Öholma, eller Killingholmen som den egentligen hette, användes tidigare för industriändamål. Genom en överenskommelse med Munksundsbolaget fick Storfors AIK för ett blygsamt belopp hyra holmen. Dessutom fick föreningen stor hjälp av dåvarande Statens skogsindustrier i Piteå, för att företaget lyckligt skulle kunna föras i hamn. Större delen av arbetet med att förverkliga Öholma utfördes på frivillighetens väg. Det var många armar som hjälpte till för att ön skulle stå sig som en av bygdens populäraste festplatser. Storfors AIK hade den uppfattningen att endast det bästa var gott nog och engagerade den tidens största kända artister och kända orkestrar. Bland de som också hade arrangemang på Öholma fanns Munksund-Skuthamns sportklubb och SSU med sina sommarting. Midsommarhelgen 1948 välkomnades allmänheten till danspaviljong, serveringsterasser och basarhallar ute på den lilla ön intill Bergsviksbron. För att alla skulle ha möjlighet att komma till festplatsen hade en gångbro byggts från vägen över till ön. Storfors AIK hade länge haft ögonen för Öholm, dit som bekant vägar leda från alla fyra väderstrecken. Nu förverkligades önskedrömmen och midsommarafton 1948 öppnar portarna för den ärade publiken från när och fjärran. Och där var rejält med håll-i-gång under sommarmånaderna, fram till slutet av 1950-talet. Alla ungdomar under 101 år hälsades välkomna att trivas. Men stigande gager medverkande till att det blev allt besvärligare att få artistmagneterna och festkvällarna blev allt färre. Konkurrensen var också hård. Där fanns bland annat Perudden, Svartudden och Bredsel med stort nöjesutbud. I en notis i PT för 1956 år kan konstateras att gagerna till Charlie Norman och Alice Babs under midsommarfestligheterna i Sikfors 1955 fick efterräkningar vid den årskonferens som föreningen Norrlandsfester höll i Föreningshuset i Kalix. Festligheternas arrangörer hade betalat de båda artisterna trefaldigt över gällande överenskommelse, eller sammanlagt 12 000 kronor. Det anses ha lett till att bland annat Storfors med Öholma gick med förlust under den midsommarhelgen. Årskonferensens deltagare ansåg detta inte vara rätt och riktigt, utan menade att större hänsyn ifråga om gager skulle tas i framtiden även i Sikfors. I dag finns ingenting kvar av festplatsen Öholma. Viken är igenfylld och den nya bron med avfartsvägar ligger nu på den plats där festplatsen låg. En titt i nöjesannonserna genom åren berättar att Sven Asmussens orkester varit på plats. Där har även Simon Brehms orkester spelat tillsammans med Lill-Babs, som för övrigt framträdde debutåret 1954, Thore Ehrlings, Tore Svaneruds, Arne Bills, Seymor Österwalls och Arne Domnerus. Zarah Leander, "Cacka" Israelsson, Thory Bernhards, Lasse Dahlqvist, Alice Babs, Lisbeth Bodin, Charlie Norman, boxningsvärldsmästaren Ingemar Johansson. Putte Wickman, Gunnar Viklund och Bertil Boo har äntrat scenen. <h3>Fåtal dansande</h3>När de amerikanska sånggrupperna, med färgade grupper, började turnera i Sverige engagerades bland annat Deltha Rythm Boys. Bland de sista stora arrangemangen var i augusti 1964 när den kristne förkunnaren Målle Lindberg med "Cirkus Målle" kom och satte publikrekord för året med 1 200 personer en tisdagskväll. Han ackompanjerades av The Djiipers. För dansen svarade den gången Jannes orkester, som enligt tidningsreferat bara lyckades locka ett fåtal dansande par upp på scenen.