Ett av hans mest kända uttryck uppges vara "En riksdagsman måste förstå sig på att både ljuga och stjäla."
Han tycks då med denna uttryck ha menat att en riksdagsman bör söka lära känna andras meningar inom riksdagen för att sedan ansluta sig till den mening som ansågs mest välgrundad.
I debatten, och som mest märktes i kommunala sammanhang, utvecklade August Danielsson ofta en godmodig humor och som många gånger kom till uttryck mot hans egen broder, bonden, skol- och kyrkorådsledamoten Carl Olof Danielsson i Öjebyn. Dem emellan tycks ofta ha uppstått en tävlan att krydda inläggen, åt det humoristiska hållet.
August Danielsson tillhörde lantmannapartiet, föregångare till moderata samlingspartiet, men röstade dock för representationsreformen och gick därmed emot sitt parti.
Under den tid som det medelbara valsättet var rådande var han elektor men ansåg att det omedelbara valsättet var att föredra. Danielsson verkade ivrigt och med framgång för dess införande.
Han betecknades även som en ytterlig sparsamhetsvän vilket också fick genomslag i hans uppdrag som landstingsman och i det kommunala livet .
1861 valdes Danielsson bland annat som kommitterad för Piteå lasarettsdistrikt.
År 1887 rapporterar Norrbottens-Posten att August Danielsson tillhörde de frihandelsvänliga talarna i riksdagen. Han valdes till riksdagen med 15 röster medan åtta avgavs för Eric Viktor Bäckström, Harrbäcken. Danielsson var motståndare till livsmedelstullar.
August Danielsson var ledamot av tillfälliga utskottet under ett år samt suppleant i statsutskottet och bevillningsutskottet. Under sin riksdagstid han han även vara valman vid fullmäktigeval och JO-val.
Redan år 1862 valdes August Danielsson första gången till riksdagsman med 138 mantal före Herman Öbom, Persön, Luleå, som fick 135 mantal. Valet överklagades och i augusti 1862 kan man läsa i Norrbottens-Posten att Danielsson blev utslagen efter överklagandet och att Öbom omvaldes. Öbom blev för övrigt redan år 1850 för första gången "Piteåriksdagsman" då han valdes för södra domsagan.
Mantal var förr skatteenhet i Sverige, ett äldre mått för en jordbruksfastighets skatteförmåga.
Johan Erik Wiksten valdes till riksdagsman för Piteå domsaga vid elektorsval den 22 september 1887 med 12 röster mot sex för August Danielsson. Wiksten var protektionist och var den andre med den uppfattningen som valdes i hela Norrland.
1888 när Wiksten, på grund av hälsoskäl avsade sig riksdagsuppdraget förrättades fyllnadsval i november. Johan Johansson, Öjebyn erhöll 14 elektorsröster. Förre riksdagsmannen August Danielsson fick sex röster. I riksdagsvalet 1890 fick Wiksten flest röster. Danielsson fick bara en. Vid riksdagsvalet 1895, när hemmansägare E.V. Bäckström samlade 204 röster fanns också Danielsson med som en av kandidaterna. Han fick enbart fem röster och förre riksdagsmannen Johan Johansson, Öjebyn, två röster.
August Danielsson var son till jordbrukaren Daniel Danielsson och hans hustru Greta (Margaretha) Nilsdotter . Han var född 1821 och dog 1901.
År 1847 gifte sig August Danielsson med Margareta Johanna Nilsdotter (1826-1883), dotter till bonden Nils Sandberg, Öjebyn, och hans hustru Catharina Johansdotter.
De fick barnen Johanna Gustava (1848-1848), Erik August (1850-1911), Johannes 1852, Hilma Johanna (1854-1945), Anna Augusta 1857, Daniel (1860-1921), Karl 1863, Anton 1866 och Gustaf (1870-1947)