En politisk mångsysslare - verksam med det mesta

PITEÅ (PT)h

Axel Lundström (1815-1878) hade sina rötter i Åbyn, Västerbotten, med en far som var sågverksägare och en mor bördig från Blåsmark. Konstateras kan, inte minst sett till de lokala och regionala insatserna, att Lundström fanns med i det mesta som rörde Piteå. Han var rastlös i sitt verksamhetsbegär. Tidigt intresserade han sig för kommunpolitiken men hamnade så småningom i såväl regionalpolitiken som i rikspolitiken. Axel Lundström satt i andra kammaren för Härnösand, Umeå, Luleå och Piteå 1868-1869 och hann under sin riksdagstid väcka sex motioner, bland annat om anslag till vägar och till elementarläroverket i
Luleå. 1869 var Lundström valman vid JO-valet.

Landstingsordförande

I senare riksdagsval till andra kammaren blev Lundström inte återvald. I Norrbottens Posten konstateras att landshövding Victor Almqvist, Umeå, som satt i första kammaren för Västerbottens län 1867-1869, i valet 1869 kom in i andra kammaren för åren 1870-1872 för städerna Härnösand, Umeå, Piteå och
Luleå. Almqvist erhöll dock bara en röst från Norrbotten. I Piteå röstade alla utom en på Axel Lundström.

När Almqvist dog 1872 förrättades fyllnadsval till andra kammaren. Lundström fick inte tillräckligt många röster för ett inval utan fick se sig slagen av borgmästare Fröberg i Härnösand. Axel Lundström var dock den ende som fick röster i alla städerna, 128 av 129 i Piteå, 101 av 102 i Luleå, 14 i Umeå och 30 i Härnösand. Valet av Fröberg överklagades senare av bland annat telegrafkommissarie Ringius i Piteå, utan åtgärd.

1875 berättas att riksdagsmannavalet för stadsvalkretsen kommer för första gången att ske med elektorer. Förutom Härnösand, Umeå, Piteå och Luleå består kretsen från och med detta år av Skellefteå och Haparanda som tidigare valt riksdagsman tillsammans med omgivande landsbygder.

Annonserar efter frågor

När Axel Lundström 1863 valdes till landstingsman bestod landstingsrepresentationen av en ledamot från adeln, fyra präster, tre borgare och handlande, två sågverksägare, två lanthandlare, två statstjänstemän, två lärare och nio bönder.

1864 annonserar Lundström i tidningen Norrbottens Posten, där han utgör redaktionsledningen, att de av Piteås medborgare som hade någon fråga de ville ta upp i landstinget skulle meddela honom detta.

År 1875 förordas Axel Lundström av kunglig majestät till Norrbottens läns landstings ordförande, efter överste Wilhelm von Rehausen.

I valet till riksdagen 1875 valdes landshövding Henrik Widmark till riksdagsman med 15 röster, landshövding Curry Treffenberg fick 12 och Axel Lundström, Piteå fick tre röster. Valet överklagades av Härnösands och Luleåbor, då valet hade ägt rum med elektorer. Det slutade med att Treffenberg valdes till riksdagsman för stadsvalkretsen.
Piteborna röstade då enhälligt på landshövding Widmark.

Bokhandlare och
bankdirektör

Redan år 1860 finns refererat att Axel Lundström stöder reformföreningen i Stockholm vars syfte är en representationsreform med avskaffande av ståndsriksdagen.

1860 blev Lundström för övrigt även medlem av taxeringsnämnden och finns 1861 med som ordförande i Norrbottens läns sparbank, vars direktion hade sitt säte i Piteå. Han är också skattmästare i Piteå skyttegille.

1862 är Lundström verksam som försäkringsagent för Skandia och har då en mångårig verksamhet bakom sig som bokhandlare i Piteå. Samma år är han ledamot av bevillingsberedningens kommitte i Piteå och ledamot i direktionen för Piteå filialbank. Han upphör det året med sin bokhandel och som bokförläggareföreningens kommissionär.

Lundström blev 1841 ordinarie lärare vid trivialskolan i Piteå och kombinerade detta under åren 1862-1868 med rektorstjänsten. Han var läroverkslärare i Piteå 36 år.

Tidningsman

Han var 1847-1869 redaktör för och utgivare av Norrbottens Posten. Lundström tycks ha påverkats av de liberala strömningarna under 1840-talet och deklarerade bland annat när första numret utgavs 1847 att det som yttrades eller reproducerades i politiska ämnen skulle bli "i en frisinnad och sansad anda."

När drätselkammaren i Piteå för första gången sammanträdde fredagen den 15 januari 1864 väljs Axel Lundström till dess ordförande.

Då Piteå stadsfullmäktige sammanträdde för första gången 26 februari 1864 anförtroddes Lundström ordförandeuppdraget

"Man skulle kunna tro att ingen tid fanns för honom för sällskapslivets nöjen. Förhållandet var dock tvärtom. Han älskade gärna ett glatt skämt i vänners lag, som hans av naturen skämtsamma lynne ofta muntrade" skrevs det bland annat i döds
runan över honom.

Axel Lundström, utbildade sig vid läroverket i Piteå och Härnösands gymnasium och ägnade sig även en tid åt akademiska studier, men avbröt dessa på grund av ohälsa. Ett par år i början av 1840-talet var han vice lärare vid läroverket i Luleå och blev efter avlagda prov utnämnd till ordinarie lärare i Piteå 1841.

År 1844 gifte han sig med Catharina (Carin) Birgitta Lange (1817-1906), född i Luleå.

Barnen Jenny (1848- ?), Axel (1847-?), Johan (1848-1848) Lina (1854-?), Ida (1856-?), Knut (1859-1919).

En politisk mångsysslare - verksam med det mesta

MÅNGA UPPDRAG. Han var mycket talför i riksdagen och en av de ledamöter som år 1868 talade för dödsstraffets bibehållande. Axel Lundström, liberal till sin läggning, var en mångsidig person och hade sitt finger med i det mesta som hände i Piteå.