ROCK. Sedan 80-talets makalösa "Pyromania" och "Hysteria" har Def Leppard varit ute på en ojämn resa. Försöken till nytänk ("Slang"), återgång till det gamla ("Euphoria") och övergång till "vuxenrock" ("X") har väl inte varit superlyckade. "Yeah!" är en coverplatta med låtar som en gång fick dem att börja lira. Den spänner från Kinks till Blondie, från Bowie till Thin Lizzy. Jag är säker på att många ser blotta iden som ett helgerån, men bakom den polerade fasaden döljer sig ett riktigt bra rockband och i "20th century boy", "The golden age of rock ’n’ roll" och "No matter what - låtar som har en naturlig storslagenhet - lyckas man rätt bra och Joe Elliotts sång i "Waterloo sunset" är riktigt fin. Det är själva produktionen som drar ner betyget. Mindre Leppard-kitch, varmare gitarrsound och mer larmigt garage-tänk hade gjort gott.
