En efter en kommer de till lokalen, medlemmarna i Al-Anon, en anhöriggrupp som vänder sig till anhöriga och vänner till alkoholister. Här finns inget medlemsregister och de som kommer hit behöver inte säga sitt namn om de inte vill.
Anonymiteten är viktig och det som sägs i rummet stannar där, liksom vilka som är där.
– När jag kom hit första gången kändes det som att jag var ensammast i världen, jag hade ingen att prata med som förstod men här har alla samma problem, säger en man som varit med i gemenskapen i ett par år.
Trygg
I gruppen känner man sig trygg. Inget man säger är fel och här får man möjlighet att sätta ord på vad man känner.
– Genom att träffa andra som har det som jag blir man starkare. Vi är alla drabbade av alkoholisten men på olika sätt. Någon annans drickande har påverkat våra liv.
Här finns mannen vars fru är alkoholist, mamman vars barn har drogproblem, kvinnan vars föräldrar är alkoholister och en person vars vän har alkoholproblem.
Skam
I denna grupp lär de sig förstå att alkoholism är en sjukdom och att det inte hänger på dem att få en alkoholist att sluta dricka. Här ska de hjälpa sig själva först och främst.
– Vi är delaktiga även om vi inte dricker. En del av oss är medberoende vilket innebär att vi ofta lever med skam och att ständigt skyla över och täcka upp.
Det mesta i livet kretsar kring den som lever självdestruktivt och det egna livet får lite utrymme. Hur man mår beror ofta på hur alkoholisten mår.
Precis som vid Anonyma alkoholisters möten arbetar man i ett 12-stegsprogram. Det innehåller uppgifter och frågor som ska besvaras och på det sättet så hjälper man sig själv och kan bli fri från ett medberoende.
– Har man levt nära ett missbruk så blir man påverkad och får fel perspektiv på livet. Alkoholism är en relationssjukdom som påverkar alla relationer kring den sjuke.
Gemenskap
Framförallt är den sociala gemenskapen viktig för gruppen.
– Jag mår aldrig så bra som när jag varit på ett möte, det är så skönt att prata med andra som förstår.
Mötena går alltid till på samma sätt. Det börjar med att en text läses ur boken ”Vägen mot tillfrisknande” som är ett arbetsmaterial att tänka och utgå från och som även innehåller personliga berättelser. Sedan läser man dagens visdomsord ur boken ”Mod att förändra” som ger dagens tankeställare och möjlighet till reflexion.
När det är gjort fikar man tillsammans och pratar om allt mellan himmel och jord. Samtalet kommer in på medberoende och om hur svårt det är att inte lägga sig i och ta överdrivet ansvar för hur andra mår.
Ingen dömer
Efter det tar delningen rum. Var och en som vill pratar om just sin vecka, om det som just nu känns angeläget i livet medan de andra lyssnar.
– Hej, jag heter Karin och är medberoende. Jag har haft en tung vecka, min son är aktiv igen, börjar en kvinna med darr på rösten.
Alla hälsar och efter Karins berättelse avslutar hon med att säga hur tacksam hon är för att gruppen finns.
– Jag får hopp och känner mig inte ensam. Här dömer ingen mig.
En annan pratar om en turbulent vecka med familjen, ytterligare en berättar om hur svårt hon har att glädja sig och om hur svårt det var att hitta en ny plats i livet nu när hennes man blivit nykter. Det är tunga berättelser ur livet men gruppen menar att här får de perspektiv på sina problem och det känns som att de ”faller från axlarna”.
Stannar i rummet
Någon kommer för allra första gången. Lite osäker och ovetande i början då hon inte vet vad som väntar.
– En del tänker att ”vad hjälper det att lyssna på andra”, det hjälper inte mig. Jag brukar ge rådet att komma minst tio gånger för att sen utvärdera vad det gett. Det är inte ovanligt att man kommer hit för sin alkoholists skull och inte för sin egen men efter att ha varit här några gånger brukar man förstå vad man ska göra för att hjälpa sig själv, säger en kvinna som varit med i många år.
– Precis, säger en man. Al-Anon har stärkt mig så jag kan vara mig själv. Jag är ett levande bevis på att man kan må bättre.
En närstående har inte orsakat, kan inte bota och inte heller kontrollera alkoholisten.
– Det är grundläggande förutsättningar som vi jobbar efter.
Efter en och en halv timma är mötet slut. Alla går åt var sitt håll och kvar i rummet är det som sagts.