Den första juli ökade ersättningen med en krona för lantbrukare som driver sina traktorer och andra fordon med diesel. Syftet med ökningen, som är en överenskommelse mellan de fyra partierna, är att stötta de som drabbades hårt av förra årets torka.
– Det är dessutom viktigt att stärka konkurrenskraften för bönderna, säger Majvor Sjölund (C).
Centerpartiet har länge drivit frågan. Samtidigt måste en omställning ske med alternativa drivmedel.
– Det finns alternativ för biltrafiken, men det går långsamt att ta fram prisvärda bränslen för jordbruksmaskiner, så vitt jag vet. Det är få bönder kvar och så länge det inte finns alternativ är det orättvist att straffa dem. En undersökning från 2014 visade att svenska lantbrukare betalar 30 procent mer i dieselskatt än det land med näst högst skatt i EU.
Trots att det långsiktiga målet är att ställa om till fossiloberoende bränsle så måste man samtidigt värna om lantbrukarna, menar Mats Dahlberg (MP).
– Utan jordbruk har vi inget att ställa om. Lantbrukarna måste kunna producera eget drivmedel. Självförsörjningsgraden måste öka. Fossilbränsle är inte hållbart, varken ur miljösynpunkt eller att man blir beroende av andra. Därför måste vi stötta bönderna nu, säger han.
Majvor Sjölund instämmer och menar att lanbruket annars riskerar att slås ut.
– Om det skulle hända så måste vi köpa in mat utifrån och det har också en miljöpåverkan, säger hon.
Men enligt Herbert Nyman, lantbrukare och före detta ordförande i LRF, är höjningen av dieselstödet något missvisande.
– De sänkte först stödet efter förra året och nu höjer de det igen andra halvan av 2019. Det är bra att staten stödjer lantbrukarna, men om man räknar från 2018 till 2019, med sänkningar och höjningar, så blir den slutliga höjningen endast 73 öre. Det är mest ett politiskt spel, om man ser vad skatteverket har skrivit. Enligt dem kan stödet komma att sänkas igen nästa år.
Han vill se andra lösningar.
– Det är politisk populism. Vi behöver mer långsiktliga spelregler, säger han.