Det är känsloyttringar som utlovas redan i programförklaringen, men faktum är att de infrias när Pär Johansson med stark inlevelse berättar om teatern och sitt arbete för gymnasieeleverna på Strömbackaskolan. Han berättar om hur verksamheten startade 1996 tryfferad med anekdoter om de medverkande. Det är Mats Melin som blev Ica-Jerry med hela svenska folket, Bosse Östlin som står staty i Hudiksvall och Toralf Nilssons möte med kronprinsessan Victoria.
– Han spelade Elvis då och efter en föreställning kom kronprinsessan in i logen. Toralf la armen om henne och sa ”tjena, jag har hört att din pappa är kung”. Kronprinsessan bekräftade varpå Toralf svarade ”det är jag med”.
Ja, vi skrattar åt det dråpliga, men ju längre föreläsningen fortskrider desto troligare är det att Pär Johansson har rätt. Hans övertygelse är att om man i skolan möter killar och tjejer med Downs syndrom så får man inte fördomar mot utvecklingsstörda. En stor drivkraft för teatern är att bryta barriärer mellan människor och få rädsla och fördomar att övergå i vänskap och förståelse.
– Jag jobbar inte med människor för att jag tycker synd om dem, utan för att jag tror på dem, säger Pär Johansson.
Glada Hudik-teatern är en kommunal verksamhet enligt LSS (lagen om stöd och service) som består av en teatergrupp med utvecklingsstörda och normalstörda skådespelare. Målet med verksamheten är att alla ska få göra det man är bra på och att skapa en utvecklande och meningsfull verksamhet för personer med funktionsnedsättning.
– Vi tycker att alla har rätt att bli sedda och bekräftade efter sina egna förutsättningar, säger Pär Johansson och berättar en svindlande historia om Theresia Widarsson som klassades som utvecklingsstörd och dessutom var schizofren.
– Det tog år för henne att våga sig upp på scenen, men 2010 sjöng hon Kents ”Sverige” som mellanakt i Melodifestivalens deltävling i Sandviken 2010, säger Pär Johansson och spelar upp Youtube-klippet.
När hon sjunger refrängen ”Välkommen, välkommen hit. Vem du än är, var du än är” är det så känslomässigt berörande att tårarna är nära.
Ja, det är en berörande föreläsning när Pär Johansson berättar om teaterns framväxt. Dels om att tackla sina egna fördomar, men framför allt omvärldens fördomar och motstånd. Den första föreställningen sågs av några hundra, men det stora genombrottet "Elvis" har setts av över 170 000 personer.
Och för de medverkande har tryggheten, gemenskapen och bekräftelsen inneburit oerhört mycket.
– Jag är stolt över det vi gjort och det har varit så mycket glädje, säger Pär Johansson.