En intim familjeföreställning

JOHNNY CASHPersonal file(Columbia/Sony)PPP

Piteå2006-05-26 00:00
COUNTRY. Den mästerliga serien "American recordings" gav Johnny Cashs karriär en välförtjänt knuff framåt och han har numera den ikon-status som han så väl förtjänar.



Men så har det inte alltid varit. Under en period var Mannen i svart utan skivkontrakt och intresset för hans musik var lågt bland skivbolagsfolk. Så var fallet med de avskalade låtarna på "Personal file" som Cash spelade in i sin hemmastudio på 70-talet och som enligt hans egen utsago, "nobody was intersted in putting out". Nu finns dock intresset. Och det tackar alla vi Cash-fans för.



Visserligen är inte det här hans bästa album, men däremot hans mest intima och personliga. Stämningen på skivan är i stora stycken helt underbar. Mr Cash, ensam med sin gitarr, inte bara framför låtarna, han berättar också små anekdoter kring sina favoritsånger.

Jag får till exempel veta att "Far away places" var en av de första sånger han sjöng inför en publik, om varför han skrev "Fast song" efter att ha varit på en konsert med Jack Clemens, och mycket annat. Dessa berättelser och det smakfulla och sparsamma musikaliska framförandet skapar en närhet som jag aldrig tidigare upplevt på skiva. Det känns som att Johnny Cash har tagit klivit in i mitt hus och där bjuder på en exklusiv konsert - enbart för mig.



Tyvärr tystnar den talade historien och Cash låter enbart musiken tala på skiva numer två. Han lämnar det världsliga för det andliga och de religiösa sångerna, ett naturligt steg för honom men som i det här avseendet blir ett litet felsteg. De religiösa sångerna har visserligen alltid varit en del av Johnny Cashs repertoar, men personligen anser jag att det blir för mycket med 24 låtar på temat.



Sen saknas här också den kraft i de religiösa texterna som återfinns i hans egen "The man comes around" - en av de bästa och mest gudfruktiga sånger som någonsin gjorts. Jag saknar också covers i samma klass som "Hurt" och "Personal Jesus" eller dödliga teman som i "Folsom prison blues" och "Cocaine blues", helt enkelt de där magiska stunderna som endast Cash kan framkalla med sin alldeles egen svartfärgade country-blues.



Nej, "Personal file" har mer formen av en trevlig familjeföreställning där familjen, vännerna och religionen är i centrum - vilket i och för sig räcker långt när man heter Johnny Cash.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om