Videon är inte längre tillgänglig
– Den här vintern har vi förlorat hela fem dagar genom firandet, säger Margaretha Persson, områdesansvarig för blodcentralen på Piteå älvdals sjukhus.
Genom extra dagar försöker blodgivarcentralen ta igen de mottagningarna som har gått förlorade under jul-, nyårs- och trettondagshelgerna.
– Vi brukar få ihop 60-70 påsar blod på en vecka och cirka lika många har vi nu gått mista om, säger Margaretha Persson.
En person ger 450 gram blod vid ett besök. Under en mottagning brukar det bokas in cirka 15 personer men oftast dyker inte alla upp. Men enligt Margaretha Persson är Piteborna väldigt bra på att ge blod. Under fredagens mottagning kom tolv av tretton anmälda.
Göra skillnad
– Vanligtvis brukar vi tappa mest ARhD plus och 0RhD plus. Nu fokuserar vi på ARhD plus och minus samt 0RhD minus eftersom det är mest brist på dem, säger hon.
En undersökning tar upp till 40 minuter med hälsoenkät, blodgivning och sedan fika efteråt. Just nu så ligger fördelningen bland könen på cirka 60 procent män och 40 procent kvinnor. Men allt fler unga kvinnor anmäler sig för att ge blod.
– I går behövde en arbetskollega blod av samma blodgrupp som jag har, säger Christoffer Lauri, som deltar i den extra blodgivardagen.
Att börja
Oftast är det svårt att ta initiativet med att börja ge blod, men när man väl har börjat så brukar man inte sluta.
– Arbetstiderna påverkar och genom att ha ett flexibelt jobb ger det en större möjligheter till blodgivning, säger Anders Källman som har gett blod i 20 år.
Största delen av blodgivningen går till anemi, så kallad blodbrist. 70 procent stannar i Piteå och 30 procent skickas till länsblodbanken i Sunderbyn. Om en olycka inträffar i Piteå stabiliseras bara patienten och skickas därefter till Sunderbyn.
– Att ge blod är livsviktigt och utan det skulle man inte kunna bedriva sjukvård, säger Margaretha Persson.