Vid länsgemensam psykiatri i Öjebyn vårdas patienter enligt Lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV, och Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. Det handlar med andra ord om svårt sjuka människor i behov av vård under lång tid.
Patienter från hela länet vårdas här. När det gäller den rättspsykiatriska vården även patienter från andra delar av landet.
Man kan säga att Region Norrbotten har konstant dålig ekonomi, men att den nu är mer akut dålig. Och trots att den psykiska ohälsan hela tiden ökar, särskilt bland de unga, har psykiatrin nu ålagts ett sparkrav som gör att antalet vårdplatser måste bantas.
– Det finns redan nu alldeles för få vårdplatser i psykiatrin, säger chefsöverläkare Per-Axel Karlsson.
Han konstaterar att budgeten minskar, samtidigt som antalet patienter fortsätter att öka. En ekvation som helt enkelt inte går ihop.
– Nedmonteringen av den psykiatriska vården fortsätter. Precis när man trodde att vi nått botten kommer nya sparkrav, vi har i dag färre vårdplatser per invånare än vi hade på 1890-talet, säger en luttrad chefsöverläkare.
Personalbrist är också en del i problematiken. Dålig lön i ett tufft yrke, där våld och hot är vardag, gör att många söker sig därifrån.
– Men det som är nytt, är att det nu handlar om mentalskötare. Tidigare har vi haft sjuksköterskebrist, men nu har vi tappat skötare till både byggindustrin och till kommunala boenden. De betalar bättre – och vi får inte ge mer betalt, säger Karlsson.
Till det ska då läggas det generella sparkrav som psykiatrin ålagts.
Det är förstås inte bara i Öjebyn man måste spara. Inför sommaren kommer vårdplatser att försvinna både vid psykiatrin i Piteå och i Sunderbyn.
– Vart man ska ta vägen om man blir psykiskt sjuk i sommar har jag ingen aning om längre, säger Per-Axel Karlsson.
De tio patienter som finns på Öjebyavdelningen som stängs framåt sommaren, förmodligen i slutet av maj, ska skrivas ut och överföras till den redan kristyngda öppenvården där man samtidigt tvingas minska vårdplatserna.
En svår nöt att knäcka, för att inte säga en omöjlighet. Vart de psykiskt sjuka ska ta vägen och vem som ska hjälpa dem, blir mer och mer en obesvarad fråga.
– Vi måste dra ner på kostnaderna för vården, så är det, säger Brita Winsa, som är divisionschef för Närsjukvården. Några detaljer om hur exempelvis psykiatrin ska klara det, har hon däremot inte.