En forntida jaktmetod

Nuförtiden använder jägarna vapen när de jagar. Men visste du att man förr grävde gropar i marken, så kallade fångstgropar för att fånga djur.

Foto:

Piteå2008-10-04 06:00
Fångstgropar, som är en av de vanligaste fornlämningarna i Norrbotten, användes under en mycket lång tid. De äldsta groparna är från stenåldern, 5 000 f kr, de yngsta tror man kan ha grävts vid mitten av 1800-talet. Fångstgropar förbjöds nämligen år 1864 eftersom älgstammen då var hotad av utrotning.
I fångstgropen fanns ofta en sparklåda, som vanligtvis var gjord av trä eller sten. När viltet hamnade i gropen låstes benen och viltet kunde inte ta sig upp. Fångstgroparna grävdes ofta i rad så att de bildade system som spärrade av älgens naturliga vandringsleder. Groparna var cirka 3-4 meter i diameter och ungefär 2,5 m djupa. Groparna täcktes med ett tak av grenar och mossa, så att älgen inte skulle upptäcka att det var ett hål i marken.
Gott om fornlämningar
Fångstgropar kan vara lite svåra att se eftersom tiden har gjort att de djupa groparna har rasat samman. Runt om i Norrbotten finns flera fångstsystem. I Arjeplogsområdet finns det tidiga spår efter människor. De äldsta daterade boplatserna är cirka 9 500 år gamla - vid den tiden låg ännu inlandsisen kvar i vissa områden. Rackträsk, utanför Arjeplog, har gott om fornlämningar. Här finns ett stort område med 180 härdar (spår efter boplatser), 18 fångstgropar, och tre kokgropar som man kan utforska längs en stig.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om