En av Pitebygdens mera märkliga äktenskapshistorier

Religiöst hade patron Hedqvist, med sin separatistiska bakgrund, och "statskyrkan", företrädd av kyrkoherde Gustaf Höijer, olika uppfattningar. Visserligen var kyrkoherden outtröttlig och stark i sin trospredikan. Men Hedqvist hade sina klara argument kring prästbegreppet och prästerskapet, där han heller inte kunde förlika sig med kyrkans nya skrifter. Förmodligen instämde Hedqvist också i sin kritik, med en av separatistledarnas ord, kring prästernas husförhör "så är det på samma sätt, som man skjutsade tomma och klanglösa klockfodral ikring socknen".
Då Hedqvist inte ville förlika sig med prästernas uppfattning blev konsekvensen att han lämnade kyrkan i slutet av 1850-talet.
Hittade kryphål
Vid flera tillfällen kritiserade patron Hedqvist "statskyrkan" och dess prästerskap. Det hindrade inte Höijers efterträdare, den patriarkaliske Alfred Nygren och temperamentsfulle Axel Sandin - trots att de utpekats i en separatistisk gruvlig kritik att i sin förkunnelse härska och slakta - att vid patronens 70-årsdag höja välgångsskål och vid dennes begravningen tacka honom och betyga sin vördnad.
Vid den tidpunkten hade en av de mera märkliga äktenskapshistorierna i Pitebygdens historia, med patron Carl Anton Hedqvist i huvudrollen, förpassats in i glömskan. Då Hedqvist, bara en kort tid efter sin första hustrus Sofias död, förälskade sig i 22 år yngre systerdottern Selma och sedan gifte sig med henne. Där patronen kringgick eller använde sig av kryphålen i gällande lagar.
Carl Anton Hedqvist var först gift med jämnåriga Sofia Katarina Rutbäck, född 1830, och fick med henne två söner. Efter 26 års äktenskap dog makan av slag nära 60 år gammal.
Ganska snart efter första fruns död vände den drygt 60-årige patron Hedqvist sina blickar mot sin syster Brita Serafia Granströms dotter Selma, 22 år yngre än friaren. Vad systern och hennes make Jonas tyckte om den uppvaktningen förtäljer inte historien.
Uteslöts ur gemenskapen
Men det var inte bara "statskyrkan" som reagerade över Hedqvists val. Även hans trosfränder inom den separatistiska rörelsen gav uttryck för det olämpliga i "affären", med en sådan nära relation. Så kraftfullt att de uteslöt sin store religiöse och moraliske välgörare ur församlingsgemenskapen. Trots detta reagerade inte patron Hedqvist negativt. Han fortsatte ändå sin stödjande verksamhet till separatisterna, vilka tog honom till nåder igen år 1914.
På grund av det nära släktskapet tilläts inte patron Hedqvist och hans Selma att gifta sig i Sverige. Carl Anton Hedqvist hade dock redan stakat ut kursriktningen och tänkte fullfölja giftermålet, även om det inte blev på svensk jord. Med Tyskland hade Hedqvist sedan tidigare goda förbindelser genom stora affärer. Han såg där möjligheten att få en "fristad". Sagt och gjort. Han tog den 9 oktober 1891 sin blivande fru Selma med sig till Lübeck i Tyskland, där bägge snabbt på papper fick att de var tyska medborgare. Där tilläts de även, i ett civilt äktenskap, förena sina öden den 26 november 1891.
Kyrkoherden vägrade
I Tyskland var sedan makarna Hedqvist bosatta till 1894, då Sverige och Pitebygden lockade dem tillbaka. Väl hemkomna lät Hedqvist hälsa kyrkoherden att han ville ha inskrivet i kyrkboken giftermålet med systerdottern. Därvid företedde Hedqvist de officiella handlingar han hade fått i Tyskland, vilka bestyrkte såväl medborgarskapet som äktenskapet. Men kyrkoherden vägrade att anteckna paret som äkta makar mot bakgrund att svensk lag inte tillåter äktenskap med personer så nära besläktade med varandra.
- Hedqvist och systerdottern har låtit naturalisera sig som medborgare i Lübeck endast för att kringgå den i Sverige gällande lagstiftningen, enligt vilken äktenskap dem emellan inte är tillåten. Pastorsämbetet saknar laglig befogenhet att kyrkoskriva Hedqvist och Selma Granström som äkta makar, framhölls det i ett svar från kyrkoherden.
Klagade hos kungen
Hedqvist lät sig inte nöjas med kyrkoherdens klara besked utan fattade papper och penna, skrev till kungen. Dessförinnan hade även domkapitlet, som då var i Härnösand, vägrat erkänna äktenskapet. Det märkliga ärendet kom under kungens ögon och återförvisades därefter till pastorsämbetet i Piteå landsförsamling på hösten 1895.
När sedan ärendet, efter inhämtade yttranden, föredrogs på kunglig nivå den 18 oktober 1895. Där fanns då även synpunkter från patron Hedqvist, handlingar om såväl statsmedborgarrätt i Lübeck och att de där blivit äkta makar. Från regeringshåll slogs det, med detta underlag, fast i ett besked till kyrkoherden i Öjebyn att äktenskap som ingåtts utomlands enligt främmande lag skulle anses giltigt till formen i Sverige om det är giltigt i den stat där äktenskapet ingicks. Därmed ansågs Hedqvists giftermål med systerdottern Selma som godkänt.
Carl Anton Hedqvists äktenskap med systerdottern förblev barnlöst. Han dog på julafton 1922 i en ålder av 92 år. Hustrun Selma lämnade jordelivet, efter en tids sjukdom, den 24 januari 1924.