Elisabeth bytte solresor mot hundspann

Elisabeth Lönnberg har rest i över 70 länder, oftast till solen och värmen. Men när hon följde med en bekant på en tredagars slädhundstur i den norrbottniska ödemarken tog tillvaron en ny vändning.- Det är det bästa jag gjort, att köra hundspann är en magisk, nästan religiös, upplevelse, säger hon.

Foto: Maria Johansson

PITEÅ2010-01-04 06:00
Att Elisabeth i dag skulle vara aktiv i Polarhundklubben, träna för kommande slädhundstävlingar och ha två egna siberian huskys ute i hundgården i villan på Djupviken, trodde hon aldrig för tre år sedan.
- Jag som dessutom alltid varit en kattmänniska, skrattar Elisabeth och borrar ansiktet djupt i 4-årige samojeden Zigges tjocka vita päls.
Allting började när Elisabeths förra sambo ville skaffa hund. Elisabeth, kattmänniska som hon var, var skeptisk, men gav med sig och in flyttade en 3-årig omplaceringshund - en samojedhane.
- Då hade jag ingen susning om draghundsport överhuvudtaget, men hunden var ändå inte så frisk och absolut inget dragämne.
Provade på
Sju år gammal gick han bort i prostatacancer och Elisabeth var förtvivlad.
- Han var ju min bebis och jag sa "aldrig mer" när det kom på tal att skaffa en ny hund.
Så småningom träffade dock Elisabeth sin nuvarande sambo och det dröjde inte länge innan Zigge flyttade in.
- Genom ägaren till ett av Zigges kullsyskon fick jag prova köra hundspann och tyckte det verkade kul, tyvärr visade det sig att Zigge hade dåliga höfter så det var inget för honom.
Men Elisabeth hade fått mersmak och då hon lärt känna en Siberian husky-uppfödare i Auktsjaur som erbjöd henne att följa med på en tredagars-tur tvekade hon aldrig.
- Det var det bästa jag gjort. Det var minus 15 grader, vi sov i tält och det var bara vi och hundarna. Det slog allt jag tidigare upplevt.
Fick överta ledarhund
Elisabeth hade lyckan att bli erbjuden ett par hundar av uppfödaren så att hon kunde träna själv.
- Dessutom fick jag överta en ledartik och ledarhundar är inget man egentligen gör sig av med så jag är otroligt tacksam över att hon lät mig, en nybörjare, få Irma.
I dag är Elisabeth en hängiven slädhundsmänniska och vice ordförande i Svenska Polarhundklubbens övre norra distrikt. Hela hösten har hon tränat fyra gånger i veckan och närmast väntar en tvådagars-tävling i mitten av januari i Kiruna.
Charmiga och sociala
Eftersom hon själv än så länge bara har två slädhundar lånar hon hundar av andra för att få ihop till sitt sexspann.
- Att hundarna kommer att klara tävlingen vet jag, hur det går för mig får vi se, skrattar hon.
När Elisabeth berättar om hundarna lyser det av entusiasm i hennes ögon.
- De är fantastiska! Inför ett lopp är de otroligt upphetsade och står och skäller och skäller, men när man sedan släpper blir det plötsligt helt tyst och sedan kommer ljudet av det magiska swischet när medarna glider över snön ...
Hon älskar rasen Siberian husky som hon beskriver som charmig, rolig, social och påhittig. Och oerhört arbetsvillig.
- De är otroligt uthålliga och kan verkligen springa långa sträckor. De kan vila i fem minuter och sedan sätta full fart igen, de är som duracellkaniner, säger Elisabeth som inte alls saknar sina många resor till sydligare breddgrader.
- Nu går jag mest omkring och längtar efter snö och kyla istället, skrattar Elisabeth.
FAKTA Draghundsport
Draghundsporten i Sverige organiseras av Svenska Draghundsportförbundet som är medlem i Riksidrottsförbundet.
Det finns tre olika stilar: Nordisk stil (skidor och pulka), Slädhundstil och Barmarkstil (springa, cykla med en hund eller köra vagn med upp till 8 hundar).
Sveriges första slädhundstävling hölls 1974.
De vanligaste hundtyperna som används i slädhundsstil är någon av de fyra polarhundsraserna som samlas under Svenska Polarhundklubben (Siberian Husky, Alaskan Malamute, Samojed och Grönlandshund) samt Alaskan Husky. Många sprintkörare använder sig också av fågelhundar, vorsteh, pointer och blandraser.
De viktigaste hundarna i ett slädhundspann är oftast ledarhundarna. Man styr spannet med kommandon och det är ledarhundarna som ska kunna höger och vänster samt kommando för att stanna. Riktigt bra ledarhundar är guld värda.
Källa: Svenska Draghundsportförbundet
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om