Det var under hållbarhetsveckan i september som Piteå kommun vägde hur mycket mat som slängs under lunchen. Resultatet visar att 2 724 kilo mat i skolorna och förskolorna kastades. Värst var serveringssvinnet. Det vill säga den mat på buffébordet som inte når tallriken och som sedan hamnar i soporna.
På förskolorna var serveringssvinnet i genomsnitt 123 gram per ätande, vilket är 88 gram mer än i övriga riket enligt Livsmedelsverket kartläggning. På grundskolorna var serveringssvinnet 52 gram – 24 gram mer än genomsnittet i Sverige. På gymnasiet var serveringssvinnet 39 gram per ätande. Där finns ingen nationell statistik att jämföra med.
– Vi har mätt matsvinn tidigare på enskilda skolor. Vi har aldrig mätt matsvinn på förskolor tidigare och jag är förvånad över att serveringssvinnet var så högt, säger Helena Lundberg, avdelningschef för måltidsservice i Piteå kommun.
Vad beror det här på?
– Det kan bero på många olika orsaker som vi inte har hunnit analysera än. Olika faktorer påverkar matsvinnet, till exempel går inte allt på buffébordet att ta tillvara på. En annan faktor som påverkar är förutsättningarna i köken och naturligtvis hur mycket mat vi sätter fram. Sen är mätningen utförd under den pågående pandemin vilket vi misstänker kan påverka.
Tallrikssvinnet, den mat som skrapades från tallriken, uppgick till 41 gram på förskolorna, vilket är 20 gram mer än i övriga riket. På skolorna var svinnet i genomsnitt 23 gram – 2 gram mer än medelvärdet för matsvinn i Sverige. Kökssvinnet, den mat som kastades i produktionen, var lägre. 3 gram per tillagad portion jämfört med 11 gram per tillagad portion i riket.
Förskolebarnen åt i genomsnitt 205 gram per dag, vilket är 24 gram mindre än genomsnittet i riket. Eleverna i grundskolan åt bara något mer, 214 gram per lunch, vilket är 82 gram mindre än genomsnittet. På gymnasiet åt elever i snitt 294 gram.
– Det är första gången vi tagit helhetsgreppet att mäta i alla kök under samma period. Resultatet ska användas som ett utgångsläge för att halvera matsvinnet fram till år 2030 i enlighet med Agenda 2030, säger Helena Lundberg.
Kan resultatet bero på att Piteå har sämre mat än andra kommuner?
– Nej, jag har svårt att tro det. Jag tycker att vi har en bra och varierad skolmat där eleverna kan välja mellan olika alternativa maträtter.