Videon är inte längre tillgänglig
Fastighetsägare på Berget rasade mot Pitebos planer att låta elever uppföra tre våningar höga hyreshus på grönområdet vid Murargatan. När länsstyrelsen avslog grannarnas överklagan i oktober förra året vände sig fastighetsägarna till mark- och miljödomstolen. Den 31 mars kom domen som punkterar protesterna.
”Vid en sammantagen bedömning finner mark- och miljödomstolen att trots den relativt komplicerade planprocessen i flera steg har det inte framkommit att planhandlingarna eller handläggningen hos kommunen har sådana brister som innebär att kommunens antagandebeslut i juni 2015 inte tillkommit i laga ordning”.
Domstolen anser inte att detaljplanen innebär en oskälig intresseavvägning till småhusägarnas nackdel.
”Jämfört med nuläget, när området fortfarande är obebyggt, kan detta naturligtvis ändå upplevas av klagandena som en påtaglig förändring till det sämre”.
Lars-Ivar Sundström, projektledare på Pitebo, är nöjd med domen.
– Men för oss gör det egentligen ingen skillnad. Våra planer där uppe passar in både i den gamla och den nya detaljplanen. Vi hade rustat oss för både positivt och negativt utslag, säger han.
Den nuvarande detaljplanen tillåter femvåningshus med en byggnadshöjd på 15 meter medan den nya detaljplanen begränsar byggrätten till tre våningar med en högsta nockhöjd på 13,3 meter.
– Vi är inne med en bygglovsansökan som är under behandling nu. Vi ska ha en träff inom någon vecka där vi ska diskutera detaljer med fasadutformningar och sånt, säger Lars-Ivar Sundström.
Hur ser ni på kritiken från närboende?
– Vi är lyhörda men vi har haft ganska liten förståelse för deras oro. Vi har redan från början försökt utforma det här till ett ganska gulligt förslag. Det är inga jättekåkar vi har tänkt bygga där.
Enligt domstolen kan vissa av villorna skuggas någon timme innan solnedgång, men det anses inte vara en betydande olägenhet som kan hindra detaljplanen. Insynen från de nya lägenheterna, 45 till 60 meter bort, bedöms som måttlig och domstolen ser inte heller att trafiken ska innebära olägenheter.
”Även om det kan bli längre byggtider än normalt om byggnaderna uppförs som elevprojekt är det ändå fråga om en övergående fas utan bestående störningar. I någon mån kan byggtiden eventuellt prövas som ett villkor i bygglovsprocessen eller enligt miljölagstiftningen när det gäller arbetets bedrivande över dygnet”, skriver domstolen.