Ekorren är den största behållningen
Film: Ice age 2Premiär: 31 mars 2006Svenska röster: Robert Gustafsson, Björn Granath, Eva Röse med fleraRegi: Carlos SaldanhaSpeltid: 1 tim 31 minCensur: 7 årBetyg: PPE BIO
Märkligt att när Fox plagierar Disney väljer man den baktunga, superdyra floppen "Dinosaurier" från 2000.
"Ice age 2" är alltså en road- movie där hastighetsbegränsningen är fem km/h och där karaktärerna ska utvecklas under resans gång - och leverera ett par skratt på kuppen.
Själv förstod jag aldrig hemligheten bakom den första "Ice age". Jämfört med till exempel "Shrek" och "Hitta Nemo" var den en seg och ointressant berättelse som räddades av sköna men fristående sketcher med en ekorre och hans nöt, sketcher som var betydligt bättre än själva storyn.
Här upprepas exakt samma sak en gång till, så det är väl bara att utgå från ännu en dundersucce.
Men man kan se det på två sätt. Antingen är man en magsur kritiker med samma utgångspunkt som gnällgubbarna i "Mupparna" och noterar att den ensamme mammuten Mannys första nyckelreplik är "En stor och glad och lycklig familj. Det är så det ska vara". Då fattar man snabbt att oavsett hur stora faror karaktärerna står inför, hur mycket vatten som hotar deras dal och hur nära det är att hela jorden går under är huvudsaken i filmen ändå att Manny får sin familj. Det kan man ju störa sig på.
Det andra sättet är att göra som barnen i salongen och lägga upp ett skönt, rosslande gapskratt varje gång sengångaren Sid slår sig i huvudet.
Men så enkelt ska vi väl inte ha det?
Så jobbar vi med nyheter