En given förutsättning för varje mjölkbonde är att få kossan att äta maximalt med foder, för att därigenom producera mesta möjliga mängd mjölk.
Parallellt med detta har kraftfoderpriserna höjts och väntas stiga till rekordnivåer framöver - samtidigt som mjölkbonden får allt sämre betalt för komjölken.
Svår balansakt
- Ekvationen håller inte ihop. Vi tärs ekonomiskt i båda änderna, säger Tobias Johansson, Bertnäs-bonde med 110 mjölkkor, 170 ungdjur och två anställda på gården.
- Den ekonomiska balansakten har varit svår redan tidigare, men är nu värre än någonsin. Fortsätter det så här är utgången given med konkurs och nedläggning, säger Johansson.
Inte mödan lönt
Vem styr då utvecklingen? Knappast Tobias Johansson och hans norrbottniska kollegor.
Nej, det är "världsmarknaden" som håller i dirigentpinnen.
Torka och missväxt i USA har lett till rekordhöga priser på spannmål och stigande kraftfoderpriser.
Samtidigt har världsmarknadspriset på mjölk gått åt andra hållet för den svenska bonden.
- Det är svårt för oss längst ut i producentledet att råda över världsmarknaden. Vi jobbar hårdare än någonsin, men i dag är det knappt mödan lönt, menar Tobias Johansson.
- Det säger sig självt att situationen är ohållbar när kostnaden för kraftfoder är högre jämfört med vad bonden får betalt för mjölken, säger han.
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, följer utvecklingen spänt efter försommarens myckna regnande som förorsakade stora bekymmer för mjölkbönder, spannmåls- och potatisodlare. Och nu ser alltså världsmarknaden till att spilla ytterligare salt i bondesåren.
- Det är oroligt just nu på spannmålsbörserna och alla spekulationer driver upp priserna, konstaterar Nils-Olov Lindfors, bonde från Sunderbyn, tillika länsordförande i LRF.
- Risken finns att prisbilden utvecklas i än mera negativ riktning framöver, noterar LRF-bossen.
- Det finns alla skäl i världen att kräva politiskt engagemang och snabb ekonomisk stöttning för att långsiktigt rädda den svenska mjölkproduktionen, säger Nils-Olov Lindfors.