De fördubblade foderpriserna har medfört att produktionskostnaderna för landets grisproducenter ökat med 50 procent det senaste året.
Samtidigt har priset på grisköttet till bonden ökat med endast 15-20 procent.
Trenden har varit att allt fler satsat på storskalig produktion eller tvingats lägga ner. Små och mellanstora producenter har slagits ut i och med det stora köttutbudet.
- Men det finns en viktig mottrend, och det är att framtiden för många är ekologisk produktion. För att kunna överleva måste fler satsa på det. Det blir en helt annan prisbild och det går då att få lönsamhet i en mindre besättning. Men alltför få ser än så länge det här som en möjlighet, säger Ingemar Svantesson, som är affärsrådgivare på LRF Konsult.
Konkurrentländer som USA, Kanada och Brasilien har ett helt annat kostnadsläge, men Sverige har flera konkurrensfördelar, menar Svantesson, som gjort en studie om svenska grisproducenters konkurrenskraft internationellt.
De strängare kraven på djurhållningen, som bland annat innebär ett bättre hälsoläge i djurbesättningarna, är en viktig faktor.
Djuren är fria från salmonella, mul- och klövsjuka, svinpest och virussjukdomen PRRS. Grisen föds upp med knorr på svansen och har tillgång till strö att böka med.
Dessutom får den svenska suggan gå lös vid grisning och får därmed möjlighet att utöva sitt bobyggnadsbeteende.
miljöproblem som andra länder. I vårt land är stallgödsel efterfrågat som växtnäring. I många länder i Europa är det ett avfallsproblem eftersom markerna innehåller för mycket kväve och fosfor.
Grisarnas goda hälsa och miljö gör också att de växer mer på ett kilo foder jämfört med grisar i andra länder. De höga spannmålspriserna slår därför inte lika hårt.
Ekologiska livsmedel är en stadigt växande gren på den stagnerande livsmedelsmarknaden, som minskat sedan 1995.
Marknaden för ekologiska produkter har ökat med 20-30 procent under flera år.
Trenden är likartad över hela världen och särskilt stark i
Europa och USA.
Om man ser på grisuppfödningen totalt, så kommer huvuddelen av våra drygt 3 miljoner svenska slaktgrisar från ungefär 1 500 uppfödare.
Den svenska produktionen av griskött låg 2006 på drygt
265 000 ton. Det innebär att den minskat med 25 procent de senaste tio åren.
Men den nedåtgående trenden har vänt. Antalet suggplatser fyrdubblades 2006 jämfört med 2004.
I dag är medelstorleken på en besättning drygt 100 suggor och på en slaktgrisbesättning 600-800 platser.
Storleksrationaliseringen går fort och cirka 20 av uppfödarna står för 80 procent av produktionen.
På LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, anser man att det behövs cirka 10 000 nya suggplatser per år i landet, och just nu finns det ett behov av 50 000.