Tillsammans med två vänner och kollegor i Piteå forskarförening har släktforskaren och lokalhistorikern Ulf Holmberg kartlagt hela Piteås befolkning från 1621 och framåt, de första 200 åren i stadens historia.
De har förstås stött på en oändlig mängd levnadshistorier och fantastiska fakta som gav Holmberg idén att lyfta detta i en bok. Via domböcker, gamla bouppteckningar och andra viktiga dokument har han samlat ett 30-tal särskilt intressanta livsöden och händelser i boken "Piteå stad 400 år".
Sju år har det tagit, men lagom till Piteås 400-årsjubileum är boken klar att presenteras för allmänheten. Den officiella bokreleasen sker på tisdag nästa vecka i bästa tänkbara omgivning för ett historiskt dokument, nämligen Piteå museum.
Men sju år?
– Jo, det är lätt att man fastnar och grottar ner sig när man väl börjat, säger Holmberg, som släktforskat i 50 år innan det blev en historisk bok av alltihop.
– Det var komministern Curt Carlsson som uppmuntrade mig att fortsätta forska och det har ju med åren blivit så mycket enklare att hitta fakta, tekniken har utvecklats enormt – se bara på dna-släktforskaren Peter Sjölund som till slut kunde hjälpa till att lösa Linköpingsmordet, säger han.
Ulf Holmberg berättar att så många gamla handlingar numera finns på nätet, handlingar som man tidigare var tvungen att fysiskt söka reda på vid riksarkivet i Härnösand. Nu kan man sitta hemma vid sin dator och söka.
Att han är entusiastisk inför vad han och forskarkollegorna hittat råder det ingen tvekan om:
– Visste du att det för 400 år sedan skedde den största förändringen av handeln i Sverige, som kom att leda till städernas tillkomst? undrar han och fortsätter berätta om hur statsmakterna fattade beslut om att man för att få fortsätta med handel måste flytta in till staden.
– Man gjorde det för att få kontroll på handeln och underlätta transporterna till Stockholm. En handelsman i Piteå fick ensamrätt att köpa och sälja sina varor i hela älvdalen, ända upp till norska gränsen.
Holmberg berättar att Piteå redan 1620 hade en skola, Trivialskolan, som lockade både lärare och elever till orten. Han berättar om konterfejaren (porträttmålaren) Peter Roström som har verk på Nationalmuseum, fast man där inte vet någonting om honom, han berättar om Måns Guldsmed vars kalk från 1630-talet finns kvar än i dag och – ja, resten får ni väl läsa om i boken.