Dyster socialprognos

Prognosen för socialnämndens underskott fortsätter att öka och är nu uppe i 46,9 miljoner för 2018. Samtidigt jobbas det inom förvaltningen för att hitta kreativa lösningar med målsättningen att få ekonomin i balans.

Prognosen är dyster, men socialnämndens ordförande Agnetha Eriksson är positiv till de lösningar som verksamheten jobbar med.

Prognosen är dyster, men socialnämndens ordförande Agnetha Eriksson är positiv till de lösningar som verksamheten jobbar med.

Foto: Gunnar Westergren

Piteå2018-05-21 22:20

Socialförvaltningen har till och med april ett budgetunderskott på 15,6 miljoner. Baserat på det är prognosen minus 46,9 miljoner för 2018. Fortsätter verksamheten att blöda så kan det bli mer än så i slutänden. Agnetha Eriksson (S), ordförande socialnämnden, tror inte att det måste bli så. Samtidigt är det svårt att veta om exempelvis behovet av försörjningsstöd fortsätter att öka. Sammantaget har antalet hushåll som behöver försörjningsstöd ökat med cirka 40 jämfört med samma period 2017. I pengar handlar det om en ökad kostnad på 2,7 miljoner.

– Det är fler hushåll som behöver stöd till försörjning. En orsak är att ersättningen från migrationsverket minskat och det har lett till ökade kostnader för oss. Samtidigt jobbas det brett för att få fler ut i arbete och extratjänster eller utbildning, säger Agnetha Eriksson.

Men det beror också på att en del har för låg aktivitets- eller sjukersättning. I vissa fall handlar det om sjuka som nekats sjukpenning och därmed blir kommunens ansvar.

Samma sak gäller med stödet till vuxna med funktionshinder. Försäkringskassans ändrade regler innebär ökade kostnader för personlig assistans. Staten vältrar över kostnaderna på kommunerna. I nuläget handlar det om ett tiotal ärenden, men det kan bli många fler innan året är slut.

– Prognosen för personlig assistans är i nuläget minus 5,5 miljoner för helåret. Nu pågår en vägledande utredning på regeringsnivå som förhoppningsvis ska rätta till det här problemet, säger Agnetha Eriksson.

För stöd och omsorg är underskottet stort inom barn och familj där inflödet av anmälningar och ärenden är högt. Antalet vårddygn inom institutionsvården ökar och det är svårt att rekrytera familjehem vilket leder till dyrare familjehemsföretag. Budgetavvikelsen för barn och familj ligger på minus 22,5 miljoner.

Även inom psykosocialt stöd är prognosen minus på 4,6 miljoner.

För äldreomsorgen är prognosen minus 4,6 miljoner. Merparten handlar om ett ökat behov av hemtjänsttimmar.

Dessutom har socialchefen och ytterligare en hög chef slutat sina anställningar i närtid. Sammantaget bistra framtidsutsikter, men Agnetha Eriksson tycker ändå att det finns goda förutsättningar.

– Det jobbas på bred front. Dels med noggrann uppföljning av ekonomi och verksamhet, men också med kreativa lösningar som det går att göra verkstad av till lägre kostnader, säger Eriksson.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om