Söktrycket är högt på Transportprogrammet i Piteå och lärarna vill gärna ha fler elevplatser men mäktar inte med det då investeringar isåfall behövs av både fordon och personal.
Gymnasiechef Britta Dahlén har full förståelse för branschens behov men kämpar för att kunna starta en klass på 18 elever per år. Utbildningen är bland de dyraste på Strömbackaskolan som har totalt 18 stora fordon varav 12 finns på Fordons- och transportprogrammet.
– Sen tillkommer bland annat Grans som har ett 30-tal fordon. Man skulle behöva förnya åtminstone något fordon vartannat år och vi försöker ju förklara för politiken att vi måste kunna genomföra en bra utbildning för Transporteleverna, säger hon.
Rickard Gegö, vd för Sveriges åkeriföretag, berättar att det i dag är två–tre sökande per utbildningsplats i Sverige.
– Vi utbildar ungefär hälften av vad vi behöver och i det läget har många kommuner även skurit ner på utbildningsplatser. Det är ett kortsiktigt perspektiv när man tittar på kronor och ören. Långsiktigt har Transporteleven jobb dag ett, betalar skatt dag ett och stannar kvar i kommunen. Detta är ett jätteviktigt argument, säger han och fortsätter:
– Kommunerna behöver vara kreativa i programråden och diskutera med företagen hur man ska lösa de här sakerna, en ökad samverkan helt enkelt. Rätt ekipage och rätt träning är viktigare än det absolut senaste tekniskt, säger Rickard Gegö.