– Det är inte alltid så enkelt att lösa ut såna här uppgifter. Vi har gjort det bästa vi kunde, säger Jan Johansson, förvaltningschef vid samhällsbyggnadsförvaltningen.
Redan under hösten 2017 blev modulerna ett problem för kommunen, som då inte längre behövde dem till flyktingverksamheten. Då lyckades man hitta ett användningsområde för dem eftersom Grans naturbruksgymnasium hade kris med sina elevboenden. Grans nyttjade modulerna under läsåret 2017/2018.
– Eleverna betalade då självkostnadspris och samhällsbyggnadsförvaltningen stod för mellanskillnaden, säger Jan Johansson.
Hyran för barackerna är ungefär 60 000 kronor per månad. Under juni, juli och augusti stod modulerna helt tomma.
– Vi har verkligen försökt kolla med andra förvaltningar och sökt ett användningsområde för dem, men vi ser inget annat alternativ, säger Jan Johansson.
Kommunen har därför nu träffat en ny överenskommelse med Cramo, som innebär att företaget tar tillbaka modulerna och kommunen får en 40-procentig hyresreduktion för resten av kontraktstiden.
– Vi måste anpassa kostymen efter den organisation vi har, hur tråkigt det än är, säger Jan Johansson.
Avtalet om barackerna tecknades i början av 2016. Syftet var då att de skulle användas som boende för ensamkommande flyktingungdomar.
– Men sen beslutade politiken att stänga gränserna till Sverige och införde betydligt hårdare gränskontroller. Samtidigt som kommunfullmäktige i Piteå beslutade att enbart ta emot den flyktingkvot som kommunen är ålagd att ta emot.
Följden blev att sammanlagt åtta flyktingboenden för ensamkommande ungdomar stängde under en tvåårsperiod, samtidigt som personalen vid boendena sades upp.
– Det var väl egentligen ett ganska logiskt beslut, även om de hade kunnat besluta att vi skulle bibehålla den organisation vi hade, säger Jan Johansson.
Samtidigt konstaterar han att en stor flyktingsamordningsorganisation i slutändan kommer börja tära på den kommunala budgeten, när flyktingströmmen blir allt mindre.
– Pengarna till modulerna kommer tas från den omställningspott vi har för att finansiera flyktingsamordningen. Det är Migrationsverket som står för alla kostnader kopplade till det, säger han.
– Det blir ganska dyrt, men alternativet är att vi skulle ha fått betala fullt pris.