Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald i Sverige och globalt. Arbetet för att bekämpa dessa på statlig mark hade 2022 en budget på 55 miljoner kronor. Den budgeten försvinner nu helt efter ett regeringsbeslut. Beslutet innebär att arterna riskerar att sprida sig fritt i stora delar av landet.
När invasiva främmande arter sprider sig kraftigt riskerar de att konkurrera ut inhemska arter. Växter som jätteloka, parkslide, skunkkalla och jättebalsamin har en gång kommit in i landet avsiktligt som trädgårdsväxter eller oavsiktligt till exempel som frön i säckar med jord.
Regeringens bantade miljöbudget har lett till att Naturvårdsverket kraftigt fått dra ner på pengarna för länsstyrelsernas insatser.
–Det här kan bli ett dråpslag mot naturen. När budgeten är noll kan de invasiva arterna sprida sig fritt på statlig mark och även i skyddade områden som nationalparker. Vi människor är beroende av friska och fungerande ekosystem. De riskerar att försvagas när invasiva arter får breda ut sig, säger Anna Sandström, miljöjurist på WWF Sverige.
"Arterna riskerar nu att sprida sig från statlig till privat mark, där ägarna kan drabbas av kostnader. Alla privata fastighetsägare – från enskilda villaägare till ägare av stora jordbruks- eller skogsbruksfastigheter – har en skyldighet att ta bort invasiva arter på sin mark med egna medel. Privata fastighetsägarna kan därför drabbas av merkostnader när staten inte vidtar åtgärder mot invasiva arter på sin mark och låter växterna sprida sig", skriver WWF i ett pressmeddelande.
Norrbotten har haft färre invasiva främmande växtarter än södra Sverige på grund av sitt läge. Det har inneburit bättre förutsättningar att hindra nya invasiva arter från att få fotfäste i länet och att framgångsrikt bekämpa de som finns.
– Utan pengar för åtgärder så kan vi inte göra insatser på statlig mark utanför naturskyddade områden. Vi har heller inte möjlighet att stötta länets kommuner ekonomiskt i deras arbete mot invasiva främmande arter. De kommer att sprida sig snabbt även här i länet och bli ännu kostsammare och svårare att bekämpa i framtiden, säger Lena Bondestad, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen i Norrbotten.
Hon är bekymrad över det slopade statliga stödet och befarar att de invasiva växterna kommer att återta de bekämpade områdena.
– Det gjordes en stor insats i somras då jättebalsaminen bekämpades längs Luleälven mellan Luleå och Boden. Om man inte håller efter dessa områden så kommer det att växa upp igen och sprida sig. De här växterna står inte och stampar utan de "tackar och tar emot" och fortsätter sprida sig. Det blir lite som att ha kastat pengarna i sjön om man inte håller efter det arbete man gjort.
Hon ser positivt på Piteås arbete med att låta feriearbetare bekämpa jättebalsamin i kommunen.
– Det är ett jättebra jobb för ungdomarna och har kopiöst stor betydelse.
Lena Bondestad beskriver jättebalsaminen som den absolut vanligaste växten i Norrbotten som måste bekämpas enligt EU-direktiven men att det finns andra invasiva arter som håller på att etablera sig. Till dessa hör vresros och kanadensiskt gullris.
– De här växterna kan bli landskapsomdanande. Söderut har man stora problem och risken finns att det blir likadant här.