Det stora intresset från myndigheterna, att dokumentera det som rubricerades som någon form av handikapp, berodde delvis på att de ville veta om de kunde försörja sig eller vem som annars skulle ta hand om dem.
Alternativet var att de belastade kommunens fattigvård.
Ett skäl till anteckningen kunde också vara att det ansågs att den handikappade skulle behöva skickas till någon anstalt.
Många av de personer som finns antecknade med funktionshinder är i de flesta fall bortglömda i historieskrivningen och kanske också i familjeberättelserna. Ändå är källorna fulla av uppgifter om dessa personer.
Bläddrar man kyrkböckerna finns människoöden som griper tag i en, personer som fick uppleva stora svårigheter men ändå hade kraften att gå vidare.
Vissa yrken var en tid vanliga för folk med synskada och dövhet, exempelvis skomakare, skräddare eller borstbindare.
I församlingsboken för Arjeplog från 1920-talet dyker makarna Johan Anselm Marklund och hans hustru Alma Maria, född Laestander, från Gautosjö upp.
Nio barn finns antecknade i familjen. Fem har av prästen skrivits in som ”dövstumma”.
Ordet dövstum är för övrigt ett gammalt och förlegat begrepp. En person som inte hör är döv. Döva personers röstresurser är det mycket sällan fel på. De är inte ”stumma” Anledningar till att döva inte använder rösten, ”pratar”, är att de aldrig hört det talade språket. De använder teckenspråket som ett visuellt språk.
Familjen Marklunds fem döva barn var Rut Gunhild som avled ogift 1945, i Gautosjö. Sixten Ingvar Vilgot, dog 1932 i Älvsbyn, Sigurd Erling Verner var gift och bosatt i Örnsköldsvik. Han avled 1979. Filip Oliver, gift i Härnösand, avled 2010 och hans tvillingsyster Gunborg Alice, gift Bergström, i Örnsköldsvik avled 1949.
I samma församlingsbok har antecknats 15 blinda personer. För en har prästen skrivit ”albinos och sinnessjuk” och att personen ifråga ”intagits på Tomtebodainstituet.
För en annan av Arjeplogsborna antecknade prästen ”blind och idiot”.
Johan Linus Flinkfeldt var en person med ”svag syn” som, enligt prästen, gått igenom mindre folkskola och konfirmerats i Arjeplog. Han avled ogift 1965.
I Hortlax församling fanns vid ungefär samma tidsperiod 11 personer som var döva.
Makarna Johan A. och Ulrika Gustava Sandström i Bergsviken hade tre barn, samtliga ”dövstumma”. Jonas Gustav och Johanna Nyström från Jävre hade tre barn av nio med samma handikapp. Hemmansägare Oskar Lindgren och hans maka Emma i Hortlax, fick nio barn. En, sonen Rudolf, var döv. Han förblev ogift och arbetade under sin yrkesverksamma tid hos Norrbottens cementgjuteri i Öjebyn.
Samtliga som antecknats går att följa i folkbokföringen.
Nyströms tre barn, Anna Elisabet, Gerda Maria och Olof Algot förblev ogifta medan Sandströms dotter Olga var ogift, dottern Julia gift i Fällfors och Karl gift och skräddare i Luleå
Jonas och Hanna Nyström i Hortlax fick sju barn varav sönerna Oskar och Axel antecknades som blinda. Bägge var egna företagare med borstbinderi.
Åren 1929–1941 fanns 26 döva i Piteå landsförsamling och nio blinda.
Erik Viktor och Hilma Sofia Nilsson i Böle fick 10 barn av vilka fem var döva, Dagmar, Ragnar, Göran, Helga och Lotten.
Av Maria Viktoria och Jonas Algot Granberg, Roknäs, åtta barn var fyra döva och senare även blinda. Det var Göta, Ivar, Anna-Britta och Eva.
Piteå stadsförsamling hade åren 1925–1940 sju döva och tre blinda. 1915–1927 fanns i Älvsbyn 24 döva. IÅren 1919–1934 hade Arvidsjaurs församling 13 blinda och 14 döva.