Dom är försiktiga. Samtidigt bubblar det inombords hos Ulf Holmberg och Ulf Jonsson vid Pitebygdens forskarförening.
Släktforskningen har tagits till nya höjder - med hjälp av DNA-tekniken.
– Vi är ju lite av nördar när vi håller på med det här, säger Ulf Holmberg.
Nya möjligheter
Släktforskningen i sig är en intressant företeelse. Det kan till och med den som står lite utanför konstatera. Forskningen har i många år byggt på uppgifter från kyrkböcker, mantalslängder, jordeböcker och domböcker.
Men nu har tekniken tagit släktforskningen ännu ett steg framåt, eller snarare hästkliv, tack vare DNA-tekniken.
Länge har också Holmberg och hans vänner i Pitebygdens forskarförening velat dra nytta av de nya möjligheterna. Helt enkelt se om det går komma längre bak i tiden än till cirka 1600-talets senare hälft, det vill säga den era som kyrk- och statliga böcker sträcker sig.
– Med lite tur skulle vi med DNA-teknik kunna komma ytterligare hundra år tillbaka, säger Ulf Holmberg.
Planen var också klar. Föreningen ville kunna verifiera en trolig koppling mellan området Hamnen och Kyrkbyn i Öjebyn.
– Vi tog DNA på sex idag levande personer, sju med mig själv för att om möjligt se huruvida det fanns släktband ända tillbaka till en Nils Olofsson som dog cirka 1557, berättar Ulf Holmberg.
Markörer
Proverna togs uteslutande på män och det handlar därför om Y-kromosomer.
– Det är ett mål att ta proverna på män. Då kan vi också följa huruvida det finns släktskap i rakt nedstigande led, säger Ulf Holmberg.
Proverna i sig har 37 markörer. Ju fler markörer som stämmer, desto större är säkerheten att det finns släktskap.
Resultatet blev slående.
På två av testpersonerna stämde alla 37 markörerna. Hos ytterligare två var differensen en markör och hos den femte handlade om en differens på två markörer.
Det vill säga att man därmed kunnat påvisa att personerna har så nära släktskap i en gemensam anfader i form av Nils Olofsson i Hamnen, Öjebyn som dog för cirka 550 år sedan.
Resultatet är anmärkningsvärt.
– Ett rakt fäderne-DNA har väldigt långsam förändringsprocess. Det handlar om tusentals år. Just därför är vårt resultat så säkert, säger Ulf Holmberg och nästan bubblar av förtjusning.
– Med det här kan vi alltså påvisa att vi kan gå ytterligare 150 år tillbaka från 1650, för att säkerställa släktband.
Riksgenomslag
Resultaten har presenterats för landets kanske främste person inom släktforskning Magnus Bäckmark.
– Han var djupt fascinerad och konstaterar att bortsett från Bureutredningen om just Bureätten, är våra resultat sannolikt de mest intressanta i hela Sverige, berättar Ulf Holmberg.
Nu kommer föreningen att gå vidare för att försöka kartlägga Nils Olofssons hela DNA.