Redan i förskolan uppmärksammade personalen att Johan Stenberg hade språkproblem och svårt att hantera det sociala samspelet.
En logoped konstaterade att han låg efter sina jämnåriga med talet och ställde diagnosen generell språkstörning.
Johans föräldrar kontaktade BUP på Piteå älvdals sjukhus och innan han började förskoleklass gjordes en utvecklingsbedömning.
Psykiatrin konstaterade det föräldrarna redan visste - att Johan hade språkliga brister och problem att umgås med kompisar. Man ansåg också att han hade autistiska drag.
Barn- och ungdomspsykiatrins slutgiltiga diagnos löd - autism och adhd.
- Det kom som en chock och vi kände absolut inte igen den beskrivningen. Johan hade fått dåliga poäng på ett begåvningstest och enligt betygsskalan låg han på gränsen till att vara lindrigt utvecklingsstörd, berättar Anette Stenberg, Johans mamma.
Tvivlade
Psykiatrin förordade att Johan skulle gå i särskola och medicineras för sin adhd. Men hans föräldrar tvivlade på diagnosen.
- Autism kunde jag köpa, men inte adhd. Johan hade normala, ibland högre än normala, poäng på begåvningstestet när det handlade om frågor som inte var språkliga. På språkfrågorna gick det mycket sämre och det drog ned hans totalpoäng, berättar Anette Stenberg.
Föräldrarna var inte nöjda och krävde en ny utredning.
- Det är föräldrarnas beslut om ett barn ska gå i särskola eller inte. Jag hade säkert lyssnat på psykiatrins rekommendation om jag vore yngre och Johan hade varit mitt första barn. Att han skulle vara lindrigt utvecklingsstörd stämde bara inte och till slut fick vi en remiss till Sunderbyn, säger Stenberg.
"Normalbegåvad"
NEP-enheten i Sunderbyn, där kuratorer, psykologer och specialpedagoger jobbar i team, gjorde kompletterande tester på Johan och relativt omgående togs adhd-diagnosen bort.
- En specialpedagog besökte Johans skola och observerade honom utan att han visste om det. NEP-enheten konstaterade att Johan är autistisk, men normalbegåvad och att det fungerar att gå i en vanlig skola, säger Johans mamma.
I dag går Johan i tvåan på Strömnässkolan.
- Det fungerar jättebra och han klarar i princip alla uppsatta mål. Johan behöver struktur och vill veta vad han ska göra under dagen. Han behöver inget stöd när det handlar om skolbiten - det sociala är lite svårare och på rasterna brukar Johan få lite hjälp av skolpersonalen att komma i kontakt med kompisar, berättar Anette Stenberg.
Mycket kritisk
Hon är mycket kritisk till
diagnosen som ställdes i Piteå och landstingets rekommendationer om särskola.
- Det tyder på brister i utredningen och om nu Johan låg på gränsen borde man ha gått vidare i stället. Det är viktigt att gå i rätt skolform - barn som placeras i särskola får inte betyg så att de kan söka vidare till gymnasiet. Då blir det svårt att få jobb och de får kanske förlita sig på bidrag i stället, säger Anette Stenberg.
Hon rekommenderar föräldrar som står inför beslutet att placera sina barn i särskola att tänka till en gång extra.
- Råder det minsta tveksamhet så begär en utredning till. Som förälder känner man sina barn bäst och magkänslan visar ofta rätt väg, säger Stenberg.