Läkaren upplevde att hennes röst hade förändrats. En kontroll bokades på Hermelinen och på morgonen för besöket åt Ingeborg Turheden frukost klockan sju som vanligt innan sjuktaxin hämtade henne vid halv tio.
- Jag har alltid med mig något att äta, som en bulle eller en riskaka. Och dextrosol såklart, säger hon.
Men mellanmålet räckte inte långt när sjukresan drog ut på tiden. Halv tolv bokade sköterskan en bil åt henne och efter att Ingeborg Turheden suttit vid expeditionen i tre timmar kom tillslut taxin.
- Jag kände att jag blev svagare och svagare. När taxin kom var jag så utmattad att jag somnade i bilen, säger Ingeborg Turheden.
Hon vaknar till under färden och ser genom bilfönstret hur röken från Smurfit Kappa snabbt passerar. Sjuktaxin kör förbi Piteå.
- Jag frågade: "Var är du på väg, du kör ju mot Sundsvall? Piteå är där borta!".
Efter ett telefonsamtal vänder chauffören och Ingeborg Turheden kliver in genom dörren till sitt hus på darriga ben. Hon kollar genast blodsockervärdet som ligger långt under hennes normala värden - på en nivå som kan försätta en person i koma.
Föra andras talan
Ingeborg Turheden går försiktigt fram till den beige soffan som står i det ombonade hemmet. För bara ett par veckor sedan fyllde hon 76 år och hennes kropp är inte frisk. Hon har nyligen opererats för bröstcancer fyra gånger och har åkt med sjukresor i många år.
- Jag vill föra andras talan, jag har sett många sjuka som suttit och väntat länge på sjukresa och så ska det inte vara. Jag vill väcka de människor som upplevt detsamma så att vi kan kämpa, säger hon.
Dotter och son har flyttat från staden och numer bor Ingeborg Turheden själv i huset. För henne är det avgörande att sjukresorna fungerar.
- Det är jobbigt att inte veta hur och när man ska kunna komma hem när man inte har någon som kan hjälpa en med bil, säger hon.
Förhoppning om förbättring
Hon är tacksam för att möjligheten till sjukresor finns. Bussturer fram och tillbaka till Luleå skulle hon inte klara och chaufförerna som hon möter behandlar henne bra.
- Härifrån Piteå funkar det jättebra med både sjukresor och färdtjänst och chaufförerna är så vänliga och fina, även de från Luleå. De hämtar en från dörren och följer en till avdelningen, det är jag väldigt tacksam för.
Men trots tacksamheten finns det punkter som hon anser behöver förändras och där är väntetiden framträdande.
- Jag skulle vilja att tiderna funkar och kanske även att det blir fler resor från Sunderbyn, säger Ingeborg Turheden.