Diabetes är ett samlingsnamn på flera olika sjukdomar och de två vanligaste formerna är typ 1- och typ 2-diabetes.
Vid diabetes typ 1 har kroppens egna produktion av insulin helt eller nästan helt slutat fungera. Vid diabetes typ 2 kan kroppen fortfarande producera insulin, men mängden täcker inte kroppens behov då cellernas känslighet för insulin är nedsatt.
Diabetes är en kronisk sjukdom med risk för en rad följdsjukdomar, som framför allt påverkar blodkärl och nerver, och oavsett typ är det främsta målet att upprätthålla en så normal blodsockernivå som möjligt. Enkelt förklarat höjer det vi äter och dricker blodsockret medan insulin sänker det. Men även fysisk aktivitet, infektioner, stress och alkohol är några av de faktorer som påverkar blodsockret och är viktiga för en diabetiker att hålla koll på.
Främst ungdomar
Det är framför allt barn, ungdomar och unga vuxna som drabbas av diabetes typ 1.
– De flesta insjuknar i ungdomsåren eller som unga vuxna, men under de senaste 30 åren som vi följt utvecklingen har vi sett att de som insjuknar blir allt yngre, säger Yonas Berhan, läkare vid Sunderby sjukhus där han bland annat arbetar med typ 1-diabetes på barnmottagningen.
Det handlar om en autoimmun sjukdom som angriper bukspottskörteln. Forskning pågår, men den exakta sjukdomsorsaken är fortfarande oklar.
– Vi vet inte varför man får diabetes typ 1. Det finns ett antal kända riskgener och de flesta som insjuknar är bärare av någon, men det är många i Sverige som har anlagen utan att de får diabetes. Forskning har visat en rad omgivningsfaktorer som kan ha betydelse för att sätta i gång den autoimmuna reaktionen, ett exempel är virusinfektioner. Sannolikt är det en olycklig kombination av olika faktorer som drar i gång sjukdomsprocessen men vi vet inte i dag hur diabetes typ 1 kan förebyggas, säger Yonas Berhan.
Sverige ligger på andraplats bland länder med högst insjuknandetal bland barn och ungdomar upp till 15 år.
– Det har vi gjort länge, det i sig är inte oroväckande, men det som är anmärkningsvärt är att insjuknandet bland barn och ungdomar har ökat dramatiskt sedan vi började följa utvecklingen. Det gör det i många europeiska länder – det blir vanligare och vanligare och vi har inte klart för oss varför det har ökat, säger Yonas Berhan.
Livsviktigt hormon
Eftersom brist på insulin är livshotande måste alla med typ 1-diabetes kontinuerligt behandlas med insulin, antingen via sprutor eller med pump, samt kontrollera blodsockret.
– Insulin är ett livsnödvändigt hormon som vi behöver för att cellerna ska kunna tillgodogöra sig sockret i blodet, vilket är en viktig energikälla. Insulin behövs även för tillväxt och utveckling. Utan insulin kommer sockret från maten, kolhydraterna, bara att cirkulera runt i blodet och inte tas upp där det ska. Då försätts kroppen i ett livsfarligt tillstånd som kan leda till ketoacidos, säger Yonas Berhan.
Ketoacidos är en syraförgiftning som kräver omedelbar behandling.
Typ 2 vanligast
Av typ 1- och typ 2-diabetes är den sistnämnda vanligast. Diabetesförbundet uppskattar att cirka 400 000 personer i Sverige har diabetes och av dem är det cirka 85-90 procent som har typ 2. Vanligast är att personer i medelåldern drabbas, men även här går sjukdomstypen ner i åldrarna.
Den exakta orsaken bakom diabetes typ 2 är oklar, men det beror dels på det genetiska sambandet, den är mer ärftlig än typ 1, dels livsstilen då sjukdomen ökar i samband med övervikt och minskad aktivitet. En person som har anlag för sjukdomen kan mota den så länge insulinbehovet inte är större än kroppens förmåga att producera insulin.
– Genom att förbättra livsstilen kan vi hindra att den bryter ut, fördröja eller åtminstone göra så att sjukdomsförloppet blir till det bättre, säger Jörgen Boström, specialist i allmänmedicin vid Cederkliniken.
Kan kontrollera
Även om en person med diabetes typ 2 lyckas uppnå blodsockerkontroll med en hälsosammare livsstil finns risken att han eller hon trots det behöver insulin till slut.
– Men en diabetiker som har god följsamhet till behandling och livsstil har mindre komplikationer sett över tid, säger Jörgen Boström.
Det går dock inte att stirra sig blind enbart på blodsockervärden, förklarar han, det är viktigt att även kontrollera blodtryck och blodfetter för att förhindra följdsjukdomar.
Viktigt med motion
Utöver kosten är fysisk aktivitet en viktig del. Motion ökar nämligen kroppens känslighet för insulin och skelettmuskulaturen kan suga upp blodsocker effektivt även vid brist av insulin.
– Fysisk aktivitet är positivt på alla parametrar som vi försöker påverka med läkemedel, säger Jörgen Boström.
Symptom på diabetes, oavsett typ, är kraftigt ökade urinmängder, ökad törst, extrem trötthet och ibland också oförklarlig viktnedgång. Symptomen är tydliga och utvecklas snabbt vid diabetes typ 1, särskilt hos barn, medan det vid typ 2 inte är lika uppenbara då symptomen vanligtvis kommer smygande.