”Det var ett jäkla land det här, att krumbukta sig i ...”

Norrbotten i allmänhet, och södra länsdelen i synnerhet, har genom åren haft personer som varit framgångsrika i skidspåren. Till norrbottniska frontfigurer hör J.A och E.A. Grubbström, Lars Olofsson, Verner Lundström, Sven Utterström, Conrad Pettersson, Ragnar Wiksten, och i modernare tid Sven-Åke Lundbäck, Charlotte Kalla, Hanna och Elvira Öberg samt Anna Magnusson för att nämna några.

Piteå2018-07-29 17:40

Skidåkningen i Piteå blev inte populär förrän under slutet av 1800-talet. 1883 omnämns i tidningen Norrbottens-Posten att skidlöpningsklubben ”Snabbheten” skulle samlas på det så kallade Holmstedsberget (nuvarande Strömlida) en fettisdag. Samtidigt som det noterades om stavens användande, att den inte borde användas mer än nödvändigt.

Saltlake ansågs vara bra att stryka under skidorna, eftersom de då gled lätt i töföre.

Det påpekades dock att det inte var så lätt att bära med sig saltlake varför skidåkarna rekommenderades att använda sig av spickesill, som ansågs lika bra och även gjorde att man fick ett fettlager under skidorna.

I januari 1900 rapporterades om en ny ”skidsmörja” benämnd ”Blixtskidsmörjan” som uppfunnits av sportsmannen William Sandberg. En skidsmörja som fick de amplaste lovord av skidåkare, skogsmän med flera. Talrika intyg påpekade dess goda egenskaper. Särskilt dess förmåga att under alla väderleksförhållanden hålla skidorna hala och lättglidande.

1888 meddelades att skidlöpning blivit ett obligatoriskt undervisningsämne för nybildade Norrbottens fältjägarekårs volontärskola.

I februari 1893 inbjöds skidlöpare i Piteå med omnejd, såväl kvinnliga som manliga, till möte i Rådhuset för bildade av en skidlöpareklubb. Kallelsen var undertecknad av V. Granberg, J. Håkansson, Hj. Eurén och H. Edin. Skidlöpningsföreningen hade gemensamma övningstider söndagar 7–9 förmiddag, tisdagar 6.30 förmiddag och fredagar 4.30 på eftermiddagen. Samlingsplats var Holmstedtsberget.

Den gamla skidklubben i Piteå sammanträdde i mars samma år i Stadshotellet för att då besluta om upplösning av klubben.

De gulnade tidningsläggen berättar vidare bland annat att ”Lappar, nybyggare och andra” inom Arjeplogs, Arvidsjaurs, Jokkmokks, Kvikkjokks och Gällivare lappmarker” inbjöds att delta i Nordenskiöldsloppet. En sträcka på 20,6 mil. Tävlingen anordnades dels på halva sträckan, enkel väg, och dels tur och retur. Många av skidåkarna hade före loppet åkt skidor till tävlingsplatsen från sina hem, sträckor på uppemot nio mil. Den 3 april 1884 klockan 18 gick starten och 18 samer och nybyggare skidade iväg från Purkijaur i riktning mot Kvikkjokk. En delprissumma på 50 kronor efter halva sträckan hägrade.

I Piteå anordnades 1888 en skidtävling med start vid Norrmalmsbryggan. Guldsmeden var vändpunkt. Det rapporterades om hård vind och tungt före. Sträckan var en nymil. Segrare blev H. Lundblad på tiden en timme, sex minuter och fyra sekunder. Ungdomarna åkte tre kilometer. Segrare blev M. Östman på tiden en timme och sex minuter.

I februari 1893 rapporterar Norrbottens-Posten noterar att Arvidsjaursborna J A Grubbström och Lars Olofsson hade segrat vid nationella tävlingar i ett sexmilslopp på tiden fem timmar och 22 minuter. I mars anordnades skidtävlingar i Uppsala över sex mil, Segrare blev Olofsson från Arvidsjaur på tiden 5.22.27. Tvåa blev Grubbström på tiden 5.23.51. Priserna var 200, 100 respektive 50 kronor samt pokaler. Segervinnarnas hemkomst blev senare romantiskt skildrad i tidningen.

1901 publicerar Norrbottens–Posten en skildring om en fattig skidlöparhjälte. Vid den nationella skidtävlingen i Sundsvall 1899 erövrades i 96 km-loppet konungens hederspris, en dryckeskanna i silver, av Lars Olofsson från Tallnäs, Arvidsjaur.

– Olofsson, som nu befinner sig i fattiga omständigheter, har hos landshövdingen sökt tillstånd att avyttra dryckeskannan genom lotteri. I hans hemtrakt finns icke utsikt att för lämpligt pris kunna sälja densamma.

Varken landshövdingen eller länsstyrelsen fann dock skäl till Olofssons ansökan som lämnades utan bifall.

Om bröderna J.A och E.A. Grubbström rapporterades att de 1903 deltog de fösta internationella skidtävlingarna i Oslo, men gjorde ingen succé. I Aftonposten stod att läsa ”De svenska bröderna Grubbström var stöddiga karlar. Den ena av dem bar sina ”fördömda långa skidor” och den andre fann att ”det var ett jäkla land det här, att krumbukta sig i” Norrmännen utklassade med sina breda limmade skidor med glidyta av almträ, även om svenskarna slog dem på jämnare mark.

Större silvermedaljen för glänsande skidlöpningsidrott i ogynnsam terräng under Osloveckan delades sedan av styrelsen för Skidlöpningens främjande ut till bröderna Grubbström från Arvidsjaur och Axel Värja från Holmträsk.

Som kuriosum kan nämnas att vid en skidtävling i Jokkmokk i februari 1894, över 60 km rapporterades att N.M. Rimpi, Ålloluokta under loppet tagit sig en matrast på 30 minuter tillsammans med en bror och kokade bland annat mjölk. Om de inte ägnat sig åt matrasten skulle de, enligt tidning ha vunnit överlägset.

Vid skidtävlingar som anordnades i februari 1894 i Pitholm, på ”Nils-Andersa-berget” i Pitholm framgår av referat att deltagarna sedan fotograferades i grupp och att 40 skidåkare sedan fanns med vid en efterföljande fest.

Det riktades en del klander mot arrangemanget från kyrkligt håll för att det anordnades på böndagens förmiddag. Och det värsta av allt var att man hade bal efteråt.

Från en skidtävling som 1894 genomfördes av Munksunds och Skuthamns sportklubb rapporterades att Ragnar Löfgren utmärkte sig särskilt för vacker hållning. Prisutdelningen förrättades av doktor Lundgren, som undersökt de tävlande före starten och även sedan de kommit i mål. Han betonade att sportens ändamål inte var att utbilda fåfänga och vinningslystna yrkessportsmän utan att göra hågen och lusten för sund kroppsutövning mera allmän. En princip som doktor Lundgren hoppades skulle göra sig gällande inom klubben.

Bland priser som utdelades vid den tiden kan nämnas granatring, servettring, nothäfte, toalettskrin, brevkuvert, kängskor, reseetui och teskedar.

Det finns uppgifter att den första organiserade skidtävlingen i Arjeplog ägde rum 1898. Loppet gick från Skeppsviken till Rebackudden och tillbaka. Tävlingen vanns av Jakob Skaile, från Sadenåive. För segern belönades han med och en japansk studsare, värd 70 kronor.

Enligt Norrbottens-Posten skall den första skidtävlingen i Arjeplog ha anordnats den 8 april 1901 över en 34 km bana på sjön Hornavan, med utgångpunkt från Skeppsviken. Starten ägde rum på sex på morgonen. Jakob Larsson Skaile segrade och fick 75 kronor .

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om