Det luktar inte skit längre

Massa- och pappersbruken doftar inte som förr. Åtminstone inte lika ofta. Sedan 1978 har utsläppen till luft och vatten minskat med 90 procent.- I dag luktar det bara när något blivit fel i fabriken, säger Ingemar Lundström, miljöchef på Smurfit Kappa Karftliner i Piteå.

Piteå2007-02-16 00:00


Med två stora pappersbruk, SCA och dåvarande Assi, i närheten av stan var Piteå vida känt för sin mindre angenämna sulfatdoft. Av många direkt jämförd med kattpiss eller surströmming.

I låten "Mutta herra jumala "sjöng musikgruppen Euskefeurat: "när du känner hur det börjar lukta s-k-i-t, kan det antingen vara ungen, eller så är du i Pite".

Sedan den vistexten skrevs har dock mycket hänt på miljöområdet.

- Jämfört med 1970-talet är det en jätteskillnad. Då fick vi miljöskyddslagen som började verka, berättar Lundström.

4 300 ton svavel

Som en jämförelse kan nämnas att 1978 släppte massa- och pappersbruken i Sverige ut över 100 000 ton svavel. I dag är den siffran nere på 4 300 ton. Ungefär densamma är utvecklingen vad beträffar lösta organiska ämnen och klorerade organiska substanser.

- Vi har en reduktion på 90 procent när det gäller utsläppen i luft och vatten, säger Ingrid Haglind, rådgivare för miljö- och produktpolitik vid bransorganisationen Skogsindustrierna.

För allmänheten märks miljöförbättringarna främst genom att fabrikerna under längre perioder slutat lukta.

- Tidigare kände man jämt doften kring fabrikerna. Nu är det bara om något går snett i produktionen eller under stopparbeten som lukten går ut, förklarar Lundström.

Fisk i renat
avloppspvatten

För drygt ett år sedan investerade nuvarande Smurfit Kappa Kraftliner i en ny ångpanna där illaluktande ämnen helt enkelt eldas upp.

- Eftersom vår fabrik ligger så nära stan fick vi extra hårda krav av miljödomstolen.

Nu används samma teknik av flera andra bruk.

Användadet av klorgaser har försvunnit helt.

Det biologiskt renade avloppsvattnet, som leds ut i Vargödraget via "Assituben", är så rent att man kan ha akvariefisk i det. Under ett tidigare pilotförsök odlades tre generationer zebrafiskar i det renade vattnet, som visade sig vara precis lika lämpligt för fiskodling som absolut rent vatten.

20 miljoner
liter olja sparas

Senaste projektet på miljöområdet, det enskilt största, är byggandet av den nya biobränslepannan som snart står klar. Kostnad: 750 - 800 miljoner kronor.

Den ska bland annat bidra till att minska koldioxidutsläppen. Med den nya pannan räknar Smurfit Kappa med att spara drygt 20 000 kubikmeter olja årligen. Det är mer än 20 miljoner liter.

Samtidigt blir fabriken till hälften självförsörjande på el.

- Utöver att miljöförbättringarna gör stor samhällsnytta så leder de även i många fall till ekomoiska vinster. Mindre avfall leder exempelvis till färre tranpsorter. Att vi i större utsträckning kan använda biobränslen istället för olja innebär också stora besparingar, säger Lundström.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om