För henne är det inte tänkbart att en person som väntar på en operation ska få sjukersättning i väntan på operationen.
– Det enda vi har att gå på är de intyg vi fått in från hans läkare. Där står det att han inte klarar av tunga lyft och att han är för sjuk för att klara ett fysiskt krävande arbete, säger Ingrid Nilsson.
Att han lever med konstant smärta kan inte Försäkringskassan ta hänsyn till.
– Det finns de som får sjukpenning på de grunderna, men vi måste förlita oss på det vi får in i intyget. Och utifrån det gör vi bedömningen att han kan klara ett lättare arbete. Vi har en rätt bra arbetsmarknad i Norrbotten just nu, så det finns gott om arbeten, säger hon.
När det blir operation uppstår ett annat läge.
– Då kan de vanligtvis få sjukpenning under perioden efter operationen. Men för att vi ska bevilja sjukpenning i väntan på operation, ska det vara fråga om att personen i fråga kan återgå till sitt ordinarie arbete inom en väldigt snar framtid, säger Nilsson.
Hon poängterar att Försäkringskassan aldrig gör någon medicinsk bedömning.
– Vi ska följa lagen och det är så den är skriven. Det här är politiska beslut som är tagna i en demokrati, som tjänsteman kan jag inte ha några synpunkter på det, säger Ingrid Nilsson.
Hon förstår dock att det kan upplevas som fyrkantigt.
– Det är inga enkla beslut. Men det vore förskräckligt om vi satt och gjorde våra egna bedömningar, säger hon.
2008 infördes den nuvarande sjukförsäkringen som utgår från den så kallade rehabiliteringskedjan. I korthet innebär den att Försäkringskassan fram till sjukdag 180 bedömer personens arbetsförmåga mot dennes ordinarie arbete. Därefter bedöms arbetsförmågan mot ”normalt förekommande arbeten på arbetsmarknaden”. Undantag kan göras om Försäkringskassan bedömer att det är oskäligt att den som är sjukskriven ska ta ett arbete på den vanliga arbetsmarknaden.
Försäkringskassan ersätter allt färre dagar via sjukförsäkringen, det så kallade ohälsotalet i Piteå och i hela landet sjunker. I Piteå har ohälsotalet minskat från 50,5 ersatta sjukdagar per invånare 2007 till 35 förra året. 2003 toppade ohälsotalet i Piteå och låg då på 58,9.
De 15 kommuner där ohälsotalet sjunkit allra mest är alla belägna i Norrbotten eller Västerbotten.