Det är det andra och säkrare testet, verifikationstestet, som avgör, enligt Teresia Du Pau på Transportstyrelsens körkortsavdelning.
– Visar verifikationen på negativt så är det vad som gäller. Det kan inte ligga någon till last att screeningtesterna har visat positivt. Screeningtest är en osäker metod, men man anser att det är ett bra första steg. Men det är det slutliga provresultatet vi går efter.
Uppsatta regler
Slutgiltig bedömning och längd på provtagningsperioden beror på en rad faktorer, där läkarens intyg utifrån drogtester och kontakt med patienten spelar en stor roll. Transportstyrelsen följer ett antal uppsatta regler som ska efterföljas för att återge ett körkort.
– Om allting ser bra ut får personen ett körkortstillstånd, utifrån vissa villkor och fortsatta läkarintyg. Den som har diagnosticerats med en beroendesjukdom får sannolikt lämna intyg under några år.
Fortsätter med osäkra test
Screeningtester är det som används inledningsvis, trots att det är en osäker metod och trots att det leder till sveda och värk när det visar fel.
– Man börjar med en enklare metod, för patienten och för samhället.
– Ekonomiska faktorer kan säkert ha med saken att göra. Det finns regler som säger att den här typen av prover ska man ta, sen ska man också titta på varje fall. Självklart tar man hänsyn till hur personen har skött det här och hur det har sett ut tidigare.
Totaltid
Enligt Du Pau är den normala totaltiden för provtagningar ungefär två år. I Eriks fall går det bara att uttala sig efter att läkarintyget har inkommit till Transportstyrelsen.
– Jag kan inte svara vare sig bu eller bä. Man får titta på hela ärendet, börja med att fråga våra egna läkare och de läkare som varit inblandade i provtagningen och fråga sig hur säker är jag på att det här kommer att bli bra?