Den spännande urbefolkningen

Själva namnet "indianer" är inte helt rätt. Det var Columbus som kallade folket han mötte för "indios" när han trodde att han hade kommit till Indien, därav namnet indianer. De vita handelsmännen kallade indianerna för "Rödskinn" efter att de hade sett en indian som var rödmålad. Men de har alla olika hudfärg.
Indianerna fanns över hela Nordamerika och levde uppdelade i flera olika stammar. En stam bestod av en grupp människor från samma släkt.
Indianerna flyttade ofta eftersom de allra flesta var jägare. Därför tillverkade de hus som var lätta att resa upp. Det vanligaste "huset" var de så kallade tepees som liknade tält. Det var kvinnorna som byggde upp tepees i lägret genom att resa tre långa pinnar mot varandra som de sedan band samman i toppen. Man la en stor tältduk tillverkade av buffelhudar runt om.
Bad om jaktlycka
Jakten var något som de allra flesta indianerna levde av. På prärien var bisonoxen den viktigaste källan till mat. Innan jakten började gjorde jägaren en liten ritual där han dels bad andarna om jaktlycka, men där han också bad djuren om ursäkt för att han måste döda dem.
Kniven var viktig för indianerna. Den användes till allt från jakt, strid till matlagning och som verktyg. Pilbågen och yxan, som kallas för tomahawk, användes också flitigt under jakten.
Djuren jagades inte enbart för att de skulle få mat. Till sina kläder använde de skinn från bland annat bisonoxen och björnen. Kläderna dekorerades sedan med fjädrar från olika fåglar, klor, tänder och pärlor. En häftig huvudbonade med många fjädrar är nog det man ofta förknippar med indianer. Den talade om varifrån man kom och vad man hade varit med om.
Många ritualer
Indianerna hade många ritualer. En ritual som var särskild viktig för indianerna var "soldansen". Den gick ut på att man utsatte sig för olika prövningar.
Vissa stammar utförde ritualen på ett otäckt sätt. Soldansarna hängdes upp med remmar i taket på en hydda. Genom att trästickor kördes genom deras skinn och muskler lyftes de upp från marken.
Meningen med det var att de sedan skulle försöka ta sig loss så att de kunde fortsätta dansen på marken. Något som orsakade stor smärta och de fick se olika syner som sedan tolkades som budskap från andarna.
Medicinmannen fungerade både som rådgivare men också som läkare. Ofta kurerade han inte sina patienter med något läkemedel. Han sjöng istället magiska sånger och dansade. Allt för att få bort det onda som drabbat den sjuke.
Prärietelefon
Förr i tiden fanns det inga vanliga telefoner. När indianerna skulle tala med varandra använde de istället röksignaler. Man gjorde upp en mindre eld och kastade sedan färska löv på elden. Röken syntes då på långt håll. Med hjälp av en filt täckte man över elden i omgångar så att man fick olika stora eller små rökmoln.
Specialområden
Nu förtiden lever nästan alla indianer utanför reservaten. För att hävda sig bättre i dagens samhälle har indianerna försökt visa sina färdigheter i vissa specialområden. En del indianer är i dag framgångsrika juvelerare eftersom deras hantverk är så populära.
Mohikanerna, som var ganska krigiska, anlitas ofta vid farliga byggjobb, tack vare deras vighet och
klätterförmåga.
De gamla ritualerna genomförs ännu vid speciella högtider. Soldansen är fortfarande en viktig ritual, men ingen plågar sig längre som man gjorde förut.

Den spännande urbefolkningen

Många har sett filmer och läst böcker om det spännande folket - indianerna i Nordamerika. Det finns dock många historier om indianerna som inte stämmer.