Även om det börjar vara dags att dansa ut julen finns det anledning att dröja sig kvar vid klappar, julmat och pyntade hus – i alla fall i tanken.
Psykologen och föreläsaren Sandra Lindström kallar julen för högtiden då kvinnor går på knäna och män passivt tittar på.
I ett blogginlägg skriver hon: ”Har du fixat alla klappar? Städat hemmet? Bjudit faster Birgitta på adventsfika? Planerat julbordet? Eller är det så att någon annan i familjen som styrt upp allt? I så fall är du nog en man.”
– Sällan blir traditionella könsroller och ojämställda mönster så tydliga som just vid högtider, säger Sandra som turnerar med sin föreläsning ”Den ojämställda stressen”.
.
Men även om de traditionella könsrollerna blir som tydligast kring jul och andra familjehögtider så ser det likadant ut året om.
– Kvinnor utför fortfarande ungefär en timme mer obetalt arbete i hemmet per dag än män. Kvinnor tar ut mer föräldraledighet, vabbar och arbetar deltid i högre utsträckning än män och löneskillnaderna består. Det är den krassa sanningen, och för att få till en förändring måste vi ha statistik som visar hur det faktiskt ser ut att utgå från, säger Sandra.
.
I december drog hennes föreläsning om den ojämställda stressen fullt hus på Kaleido. Publiken bestod av en stor andel kvinnor och några få män.
När Sandra själv väljer ut de viktigaste siffrorna i ämnet kokar hon ner dem till tre:
1. Kvinnor utför cirka en timme mer obetalt hushållsarbete än män varje dag.
2. Män tar ut 18 procent av föräldradagarna innan barnet har fyllt 2 år.
3. Störst risk för att bli sjukskriven för stressrelaterade sjukdomar löper en kvinna mellan 36 och 45 år med minst två barn, som jobbar i vård, omsorg eller skolmiljö.
– Stressrelaterade sjukdomar är en av vår tids stora folkhälsoproblem. Man räknar med att ungefär 45 procent av de pågående sjukskrivningarna i dag handlar om psykisk ohälsa.
.
Sandra klassar det som ett högaktuellt samhällsproblem, där kvinnor drabbas hårdare än män.
– I kvinnodominerade yrken är det vanligare med skiftgång, deltidsarbete och tillfälliga anställningar. Att vara fler anställda per chef är vanligare i kvinnodominerade yrken. Om en man arbetar under samma förutsättningar ökar risken markant att även han ska bli sjukskriven. Ojämställdheten i arbetslivet påverkar kvinnors hälsa och en dålig arbetsmiljö har en stor del i sjuktalen – men det räcker inte som förklaring.
.
I en studie mätte forskarna stressnivån i kroppen på män respektive kvinnor. När männen kom hem från jobbet sjönk deras stressnivå, medan den för kvinnor låg kvar på samma nivå fram till tio, elva på kvällen.
– Men statistiken visar inte allt, det finns många detaljer i vardagen som inte mäts men som känns och stressar, säger Sandra.
Det handlar om brödsmulorna som ligger kvar på bordet. Tvätten som aldrig tvättar, viker och lägger sig i rätt byrålåda själv.
– Det är också alla de där födelsedagarna som ingen minns, gympapåsar som ska packas, helhetsperspektivet. Projektledarrollen. Det känslomässiga ansvaret. Att vara den som ständigt tar initiativet till att prata och lösa problem. Och så till sist konsekvensen. Utmattningen som lurar där runt hörnet, säger Sandra som menar att det handlar om en generation av kvinnor som går på knäna.
– Vi behöver sätta ljuset på det här samhällsproblemet och lyfta skulden och skammen från enskilda människors axlar. I mitt arbete som psykolog har jag mött många kvinnor som är sjukskrivna för utmattning som känner stor skam. Men individuella hanteringsstrategier räcker inte när det är hela samhället som är skevt. Vi kan inte hålla på och plåstra om en människa i taget, när våra arbetsmiljöer, hemmamiljöer och offentliga miljöer behöver ett jättestort bandage.
Sandra efterlyser en nollvision kring utmattningssyndrom, liksom nollvisionerna om att ingen ska dö i trafiken eller skadas allvarligt på sin arbetsplats.
.
En annan sak som spelar roll i sammanhanget är hur vi pratar om saker.
– Språket är en maktfaktor. Om vi pratar om hälften av befolkningen som en minoritetsgrupp, så gör det något med hur vi ser på den delen av befolkningen. Vi har kvinnolitteratur, kvinnoförbund, damhockey och tjejfilmer – medan filmer som handlar om hundra procent män räknas som allmängiltiga. Kvinnor blir ett undantag och mannen förblir normen.
Sandra fortsätter att räkna upp språkexempel:
– Ingen ”hjälper till” i ett gemensamt hem och en pappa är inte mer ”duktig” än en mamma när han tar hand om barnen. När det kommer till föräldraskap jämför sig gärna pappor med en kompis som inte gör särskilt mycket hemma – eller med sin egen pappa ”han var inte föräldraledig en dag” – när de egentligen borde jämföra sig med sin egen mamma eller sin partner.
.
I sin föreläsning säger Sandra att det är genom kunskap man kan förändra samhället.
– Jämställdhet är något man gör hela tiden. Det är inget man kan bocka av och bli klar med. Jag har gett mina barn ett evigt löfte om att alltid prata om de här frågorna. Det är slött och lite farligt att säga att det löser sig. Vi som är vuxna nu måste ta ett stort ansvar och skapa en så bra värld som möjligt för nästa generation. Jag känner mig arg, men också peppad och hoppfull.