Hjärtsvikt är en folksjukdom som drabbar 250 000 svenskar varje år och blir vanligare med högre ålder.
Hjärtamyloidos, som ofta förväxlas med Skelleftesjukan, är en sjukdom med störst påverkan på hjärtat och det är vanligt att det första tecknet på sjukdomen är hjärtsvikt. Andra vanliga symtom kan vara andfåddhet, trötthet, sämre ork och svullna ben.
På fredagen var Mona Olofsson, biomedicinsk analytiker och medicine doktor, och Kurt Boman, överläkare, hjärtspecialist och senior professor på plats i Furubergskyrkan för att informera om sjukdomen och deras forskning.
Det är just hjärtsvikten som läkarna ofta konstaterar och diagnosen stannar därvid, utan att utreda om det kan handla om hjärtamyloidos. Detta trots att sjukdomen är en relativt vanlig orsak till hjärtsvikt hos äldre och patienter med förtjockad hjärtmuskulatur.
Kenneth Lång, engagerad i Famy, föreningen för Skelleftesjukan, vill öka medvetenheten kring sjukdomen.
– Vi behöver sprida information om hjärtamyloidos. Vid utredning av hjärtsvikt är frågan vad hjärtsvikten beror på, det är kärnfrågan. Det är viktigt att man får rätt diagnos för att få rätt behandling, säger han.
Sune Nilsson drabbades av sjukdomen för ett år sedan efter en svår influensa.
– De kollade hjärtat med ultraljud och frågade om jag har Skelleftesjukan i släkten, vilket jag inte har. Efter en stor utredning fick jag diagnosen hjärtamyloidos och är tacksam att jag fick så tidig diagnos och samma medicin som för Skelleftesjukan, säger han.
Kenneth Lång berättar att det är enkelt att få en diagnos med hjälp av isotopröntgen.
– Den här så kallade "vilda typen" är inte ärftlig som Skelleftesjukan och är sannolikt vanligare än man tror men den går under radarn i sjukvården, säger han.
Kurt Boman fyller i:
– Kurvan för den "vilda typen" går nästan rakt upp, men vi vet inte den egentliga förekomsten och har inte hittat orsaken ännu.
Ett problem som finns kring Skelleftesjukan och hjärtamyloidos är att sjukdomarna fortfarande är relativt okända bland läkarna, särskilt söderut. Något som en åhörare via länk kunde konstatera:
– Jag bor i Stockholm och det tog mer än fem år innan jag fick diagnosen Skelleftesjukan.
En annan åhörare undrade hur informerade de stafettläkare är som kommer till de norra delarna av landet.
– Det kan nog finnas många vita fläckar, konstaterade Kurt Boman.