När Jonas Bodell för 150 år utsågs till riksdagsman för Luleå stad får han i tidningen Fäderneslandet beröm som framstående talare och politiker.
Bodell var synnerligen aktiv i riksdagen. Inte minst när det gällde att Luleå skulle få företräde som skolstad framför den gamla skolstaden Piteå, efter ett beslut 1856 om att inrätta så kallade högre elementarläroverk. Det blev också hans förslag som segrade i riksdagen, då statsutskottet beslöt att regeringen ensam skulle fälla avgörandet. Det innebar att Luleå så småningom fick länets högre allmänna läroverk och Piteå därmed, efter att i mer än 200 år ha varit den högre utbildningens centrum norr om Härnösand, blev en andra klassens skolstad. Det sedan skulle dröja till 1894 innan Piteå fick sitt läroverk, ett så kallat lägre elementarläroverk.
"Luleå-fåren"
Men det var inte utan debatt, såväl lokalt, regionalt som på riksplanet skolfrågan avgjordes. En tidvis hätsk sådan där ord som "brist på takt", "sunt förstånd" och "det lumpnaste nonsens" fanns med som de blygsammare delarna i språkbruket i Norrbottens-Posten och Luleåtidningarna "Hvad har Händt" och "Norden" i utfallen av ovett som tilldelats och tilldelades. Det talades i ett inlägg bland annat om att "För Luleå-fåren är de skällande kreaturen icke farliga" men att det dock fanns anledning vara på sin vakt " då rabies canina snart nog kan angripa de goda djuren".Norrbottens-Posten pekade på en artikel i skolfrågan som fått Luleborna i ett extatiskt tillstånd samtidigt som det påpekades att "Hvad har Hänt" likt en bandhund på ilsket sätt ylande rusar fram, utan att kunna få från sig annat än skällsord"
"Den bildning som finns i Piteå vittnar om den löjligaste småstadshögfärd, vilket en är ett framskymtande drag hos det samhällets befolkning", kontrades det från Luleåhåll.
Det talades om att en dylik bildning inte skulle vidare kunna kultiveras i Piteå sedan de som spritt densamma flyttat bort.
"Det är väl då till Luleå, som den antydda bildningens spridare flyttat. I så fall behöver inte Luleborna intet nytt läroverk för att göra ytterligare framsteg i småstadshögfärd, noterades det bland annat i debatten.
Ovett mot Piteåborna
1857 blev Jonas Bodell redaktör för den år 1856 startade Luleå-tidningen "Norden", där han i sin anmälan säger att den är mot statskyrkan, men för lydnad. Den skall granska den yrande liberalismen. Han fick tillfälle att vara ovettig mot Piteborna.En tid dessförinnan hade Bodell, med bland annat bokhållare C. Palmgren i Bodells gård i Luleå, medverkat till utdelande av nattvarden av en tillfälligt utsedd präst, Hans Lundström i Måttsund. Bodell ställdes med anledning av detta brott inför prästerskapet i Stockholm, där han vistades som riksdagsman. Bodell döpte också själv ett eget nyfött barn. Norrbottens-Posten såg detta som halsstarrigt trots mot statskyrkan och mot borgerliga lagar.
Jonas Bodell var en sträng lutheran, argare än Luther själv. Vid ett tillfälle, då han starkt kritiserade en kyrklig predikan avslutade han med orden: fördjävlat, indjävlat och genomdjävlat.
Vid val 1859 återvaldes inte Bodell till riksdagen. Samma år bötfälldes han även för privat gudstjänst under olaga tid. Han ställde upp på nytt 1862 i riksdagsvalet men blev även då utslagen.
1862 utnämndes Bodell till fransk konsul och agent i Luleå. Han var född den 22 juli 1811 i Östergötland och bosatte sig 1835 i Luleå. I Norrbottens-Posten kan man i början av mars 1867 helt kort läsa följande: Döde. Handlanden och vice Consuln J.Bodell i Luleå den 27 februari 1867, 55 år och 7 månader.