Deltidare straffas för att de vill jobba

En deltidsarbetare kan maximalt få a-kassa i 75 dagar. För Inger Rehn och många andra i vikariesvängen innebär begränsningen att de tvingas tacka nej till enstaka jobbdagar för att inte gå under ekonomiskt.

Inger Rehn jobbar så mycket hon får, men i nuläget får hon hålla till godo med strödagar i äldreomsorgen i Piteå. Den nya a-kasseregeln om bara 75 ersättningsdagar för den som deltidsjobbar ställer till det rejält. I slutänden kan hon tvingas tacka nej till jobb för att överleva ekonomiskt.

Inger Rehn jobbar så mycket hon får, men i nuläget får hon hålla till godo med strödagar i äldreomsorgen i Piteå. Den nya a-kasseregeln om bara 75 ersättningsdagar för den som deltidsjobbar ställer till det rejält. I slutänden kan hon tvingas tacka nej till jobb för att överleva ekonomiskt.

Foto: Gunnar Westergren

PITEÅ2008-05-20 06:00
Inger Rehn från Piteå har jobbat inom vård och omsorg i hela sitt liv. Hon har tidigare arbetat åt landstinget, men jobbar nu för Piteå kommun i äldreomsorgen på Hortlaxgården. Inger skulle gärna jobba heltid, men i nuläget finns det inga lediga tjänster. Hon tar vad hon kan få och det innebär kortare inhopp under året samt jobb under sommaren och i samband med storhelger.
Vansinniga regler
För att täcka upp de arbetslösa dagarna har Inger Rehn som alla andra 300 a-kassedagar, men den 7 april klubbade den borgerliga regeringen igenom nya regler. Av de 300 dagarna är 225 till för veckor då man inte arbetar alls och 75 dagar för veckor då man jobbar deltid.
- De nya reglerna är vansinniga. För mig är det bättre att neka jobb och vara heltidsarbetslös. Man straffas för att man vill jobba. Det är ju sjukt, säger hon upprört.
Det kanske låter konstigt, men så här ligger det till. Om man jobbar deltid och exempelvis jobbar en måndag, men inte erbjuds jobb resten av veckan så måste man alltså ta ut fyra a-kassedagar från de 75 dagarna. På en dryg månad har Inger Rehn redan tvingats använda elva av dessa dagar.
Måste överleva
- När de 75 dagarna är slut sitter jag verkligen i rävsaxen. Om jag då går ut och jobbar en måndag när arbetsgivaren ringer så får jag inte stämpla upp resten av veckan. Det går inte. Jag är ensamstående och har inte en chans att försörja mig och min son då, säger Inger Rehn förtvivlat.
Konsekvensen blir att säga nej till jobbdagar. De veckor man inte jobbar alls tas nämligen från de 225 a-kassedagarna.
- 75-dagarsregeln är ett hinder för oss som vill jobba. Genom att tacka ja till alla jobbdagar hoppas jag jobba in mig på Hortlaxgården och kanske få en tjänst längre fram. Men för att överleva måste jag till sist tacka nej till strödagar och då blir jag aldrig inlasad och dessutom lär ju arbetsgivaren sluta ringa.
Tvingas tacka nej
Men att tacka nej till jobb kan innebära avstängning från a-kassan. För att slippa avstängning om man slutar sitt deltidsjobb så måste inkomsten av deltidsarbetet understiga dagpenningen som heltidsarbetslös. Den som förbrukat sina 75 dagar kan säga nej till ett deltidsjobb om deltidsarbetet understiger 90 procent av dagpenningen från a-kassan.
- Jag känner mig så stressad och utlämnad. Det tragiska är att jag och många andra tvingas till det sociala som en sista utväg. Den här vansinniga 75-dagarsregeln måste stoppas. Man ska väl inte förlora på att man vill jobba.
Men i sommar när de flesta andra har semester slipper Inger Rehn stämpla. Då får hon jobba heltid.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om