Deltagarsucce för Bothnialoppet

Segertiden över de 56 kilometrarna mellan Piteå och Luleå skrevs till tre timmar, fem minuter och 57 sekunder.<br /><br />- Det var fruktansvärt tufft mot slutet, förklarade en mycket blöt, trött och frusen vinnare.<br /><br />- Sista 15 kilometrarna in mot mål blev det också förbaskat kallt. Jag hade ingen känsel i fötterna. De kändes som om de inte rörde sig alls.<br /><br /><h3>Flödvatten och skrubbsår</h3>Fram till Alhamn låg isen fin.<br /><br />- Längre norrut blev det flödvatten. Som mest tre decimeter djupt, berättar Ronnle.<br /><br />Han hade också en del skrubbsår i ansiktet.<br /><br />- Ja, jag ramlade tre gånger under loppet.<br /><br /><h3>Kommer tillbaka</h3>Trots vätan och kylan var Ronnle mycket positiv till arrangemanget.<br /><br />- Ett jättekul initiativ. Toppen helt enkelt.<br /><br />Blir Bothnialoppet tradition kan arrangörerna räkna med att årets vinnare återkommer för att försvara sin seger.<br /><br />- Jag kör nästa år om jag kan. Helt klart.<br /><br /><h3>Snälla skoterförare</h3>Under större delen av loppet hade Ronnle en tuff kamp med Gunder Boström från Skellefteå. Men ett par mil från mål lossnade skenan på hans ena sko.<br /><br />Då var loppet kört - i dubbel bemärkelse.<br /><br />- Jättetråkigt, tyckte Boström som faktiskt vann de båda spurtpriserna utanför Trundön och Kallax.<br /><br />Även Boström var blöt och nerkyld när han kom till målområdet och anmälde att han brutit loppet.<br /><br />- Två trevliga skoteråkare från Piteå skjutsade mig till Luleå. Jag fick också låna kläder. Annars hade jag frusit ihjäl. Ibland åkte vi i vatten upp till knäna. Jag har dessutom ramlat två gånger, berättade Boström och fortsatte:<br /><br /><h3>Säkrare med stavar</h3>- Motionärerna som tar sig i mål gör det bra.<br /><br />Första Pitebo att fullborda loppet var Jan Viklund. Han åkte med stavar.<br /><br />- En bra hjälp om man vill undvika fall, skrattade han.<br /><br /><h3>Beröm</h3>Även Viklund berömmer initiativet till ett skridskolopp mellan Piteå och Luleå.<br /><br />- Det var jättefint. Men efter Kallax blev isen bedrövlig. Då tappade jag sugen litet grand.<br /><br />