Sedan starten 2008 har många barn deltagit i grupperna som riktar sig till barn vars föräldrar är skilda. Piteå var föregångare vid starten och fortfarande är kommunen den enda norr om Sundsvall som jobbar på det här sättet.
Lång kö
Främst riktar man sig till barn mellan 8 och 13 år.
– Vi vill göra mer, kön för att komma med är lång. Vi har två grupper per år med sex barn i varje, säger Anki Lindberg, skolkurator och en av fyra som är engagerad.
Som skilsmässobarn har barnet två nya liv att förhålla dig till. Många tankar, sorg och funderingar kring det liv som blivit efter föräldrarnas skilsmässa finns.
– Det är inte en grupp som är riktad till de familjer där det finns en konflikt, utan alla barn har möjlighet att delta oavsett hur skilsmässan sett ut, säger Anki Lindberg.
Öka självkänslan
Barn kan må bra efter en separation, men det är ändå viktigt få träffa andra barn i samma situation.
Målet är att få barnen att känna sig trygga och att öka deras självkänsla. Att prata om det som hänt i livet och höra andra barn säga samma sak skapar en känsla av att inte vara ensam.
Att föräldrarna är med på tåget är viktigt, rekryteringen till gruppen sker genom föräldramöten och genom mun till mun.
– För barnen är det viktigt att föräldrarna är involverade så att barnen får mandat att prata, säger Anita Nyman, skolkurator.
Det kan handla om allt möjligt, som att man inte gillar pappas nya kvinna, eller att det inte är speciellt kul när mammas nya killes barn kommer.
Positiv grupp
– Vi lyssnar på barnen och det ökar deras medvetenhet om deras egna behov, säger Ulla-karin Forssell, Familjens hus.
De fyra poängterar att det är en positiv grupp där man vill ingjuta hopp i barnen.
– Önskar man att föräldrarna ska bli ihop igen och det inte går, pratar vi om vad som är näst bäst, säger Louise Nilsson, Familjens hus.
Glädje
Även för föräldrarna är gruppen en positiv upplevelse. På möten pratas det generellt om hur barn kan uppleva en skilsmässa.
– Många reagerar och säger att ”det här skulle jag ha vetat tidigare”, säger Lindberg.
De fyra pratar sig varm om gruppen, om glädjen det ger att se barnen bli så glada över att delta.
– Vi märker skillnad. Som när vi pratat om att barn inte ska vara budbärare åt vuxna och en flicka, vars mamma bad henne säga till pappan att hon behövde nya täckbyxor, svarade att ”det får du säga själv”.