I ungdomsmottagningens lokaler på Sundsgatan är det tomt på besökare för stunden. I väntrummets soffor sitter istället barnmorskan Ingela Norén, kuratorn Malin Lundström och sjuksköterskan Magnus Ovefalk. Sommaren har varit lite av en paus även om mottagningen har varit öppen som vanligt; till hösten drar den ordinarie verksamheten igång med skolbesök och liknande, samt fler patienter som behöver hjälp. Efter sommaräventyren är det vanligt att mängden klamydiatester ökar, till exempel.
Till ungdomsmottagningen är alla mellan 12 till 25 år välkomna. Där kan man få hjälp med preventivmedel, graviditetstest, test mot könssjukdomar, dagen efter-piller men också samtal kring sex, relationer och psykisk hälsa.
Magnus Ovefalk jobbar specialiserat mot unga män.
– Till mig kan man komma om man behöver rådgivning kring funktionella hinder som för trång förhud, att man har problem med att få stånd eller om man upplever problem med för tidig utlösning, säger han.
Magnus Ovefalk upplever att många killar och penisbärare tycker det är bekvämt att prata med en annan man, och tycker att det råder brist på kunskap kring andrologi, motsvarigheten till vaginabärares gynekologi.
– Den läran känns bortglömd i hela landet och inom all sjukvård. Jag planerar att utbilda mig i det men det har varit lite käppar i hjulen hittills. Det skulle verkligen behövas.
Femtio procent av ungdomsmottagningens verksamhet görs utåt, mot skolor och specifika grupper. De besöker alla i årskurs sex, sju, åtta och nio, samt språkintroduktion och nyanlända.
– Vi försöker också få igång en verksamhet riktad mot funktionsvarierade, vi måste lära upp oss mer först innan vi kan erbjuda det, säger kuratorn Malin Lundström.
Både Ingela, Magnus och Malin upplever att kunskapen kring sex varierar mycket mellan Piteås ungdomar.
– Vissa är väldigt välinformerade, andra är faktiskt helt borta när det kommer till vad sex är och kan vara, säger Malin.
– Det är kanske lätt att tro att bara för att ungdomar numera har mobiler som de kan söka information på så blir de pålästa. Men det är många gånger svårt att hitta trovärdiga källor, säger Ingela Norén.
Vilka är de vanligaste sakerna ungdomar fått om bakfoten?
– Många skräckhistorier och felaktigheter om preventivmedel sprids ju genom kompiskretsar. Vissa tror till exempel att dagen efter-piller gör att man får svårare att bli gravid senare i livet, vilket är fel, säger Ingela Norén.
– Men också vad sex egentligen är. Många verkar tro att penetration är det enda sättet man kan ha sex på, men onani och oralsex är ju också sex, säger Magnus Ovefalk.
Det är däremot tydligt att unga har ett behov av att prata kring sex och relationer. Ute i klasserna pratar ungdomsmottagningen om samtycke och normer, men också praktiskt sex.
– Klitorissex pratar vi jättemycket om. Om vad en orgasm är, hur njutning uppstår och hur man får orgasm, säger Ingela Noreén.
Nej, skolans obligatoriska sexualundervisning där biologilärare kanske lite tafatt beskriver penisens anatomi, är inte det unga framför allt vill veta. Istället ska det vara en stund för reflektion och diskussion, tycker Malin Lundström
– Vi har ett utbildningsunderlag som heter Machofabriken där vi samtalar i klasser om machonormer, hur de uppstår och hur man kan bryta dem, säger hon.
Och underlaget är någonting som faktiskt verkar behövas.
– Ibland tvingas vi bemöta värderingar som verkligen känns jättedåliga och då kan vi flagga för lärarna att det här är någonting som behövs jobbas mer på i just den gruppen, säger Ovefalk.
Han berättar att bara 15 procent av alla som ringer Bris är killar, och att 71 procent av alla som tar självmord är män.
– De siffrorna hänger ihop. Man söker inte hjälp för sitt mående, till slut har det gått för långt.
Ssamtycke är någonting som blivit allt mer på agendan sedan den nya lagändringen förra sommaren. Ingela, Magnus och Malin berättar att många ungdomar gärna diskuterar begreppet och vad det innebär, och att det inte alltid är helt självklart för alla.
– Samtycket går ju som en röd tråd genom allt vi pratar om. Att båda ska vilja, hur ser jag att den andra vill, hur vet jag om personen inte vill och så vidare. Samtycke är en färskvara, den kan ha funnits där och sedan försvunnit, det måste man förstå säger Malin Lundström.