Bo Nordlund och Ulrich Johannson har arbetat som brottsplatsutredare i Pite älvdal sedan 2011. Efter ett inbrott åker de ut för att säkra bevis. Men alltför sällan hittar de något som kan knyta en person till brottet.
– Vårt arbete blir svårare och svårare, säger Bo Nordlund.
Tjuvarna har lärt sig att inte lämna några DNA-spår eller fingeravtryck. Förr kunde polisen hitta klädfibrer där gärningsmännen stuckit in armen genom en krossad ruta. Det händer sällan numera, berättar Ulrich Johannson.
Konstiga tider
Polisen misstänker att organiserade ligor ligger bakom de flesta inbrott i Pite älvdal under senare år. Tjuvarna vet exakt vad de är ute efter och lämnar brottsplatserna relativt städade. Vanligaste metoden att ta sig in, är genom altandörren.
– Finns det altandörrar med rutor så väljer de att gå in den vägen. De gör ett hål i rutan för att kunna stoppa in handen och vrida upp låset. Krossa en ruta och klättra in, det är det bara missbrukare som gör i dag, säger Ulrich Johannson.
Han märker att tjuvarna blivit allt fräckare. Tidigare gav de sig mest på hus i utkanten av villakvarter, nära skogsområden.
– Nu har vi haft flera inbrott mitt i villaområden, mittemot grannhus där det har varit folk hemma. Även vid tidpunkter på dygnet då man tycker att det är märkligt att göra inbrott, säger Bo Nordlund.
Slangar längs vägen
Guld har alltid varit attraktivt att stjäla, men inte i samma omfattning som i dag. Guld är lätt att omsätta, lätt att gömma och har högt värde i förhållande till mängd.
– Vid villainbrott förr stals tv-apparater, datorer och sådant. I dag är det nästan bara kontanter och smycken, säger Ulrich Johannson.
Genom spaning och kartläggning har polisen en god aning om vilka gärningsmännen är.
– De är företrädesvis från Litauen. Det kommer tillbaka samma folk och samma fordon. Det kan också komma tillbaka samma fordon med en annan besättning. Man åker över i Stockholm eller åker från Tallin till Helsingfors och tar landvägen upp. Oftast sover de i bilarna och har med sig mat. De har också med sig slangar och slangar bensin eller diesel längs vägen, säger Ulrich Johannson.
Med mer spaning och patruller som stör skulle inbrotten kunna minska, tror Ulrich Johannson.
– Men det krävs att man har mycket personal som jobbar ute på fältet. Det är en bristvara i dag, säger han.
Hoppet lever
Ulrich Johannson och Bo Nordlund uppmuntrar allmänheten att höra av sig om man sett något misstänkt.
– I bland behövs det bara en liten detalj för att man ska kunna börja nysta. Även om man själv tycker att det är oväsentligt, kan det vara viktigt för utredningen, säger Ulrich Johannson.
Att en utredning lagts ner behöver inte betyda att hoppet är ute.
– Många kanske blir besvikna när de får ett brev att deras ärende har blivit nedlagt. Men om vi till exempel gör en husrannsakan och hittar gods från ett nedlagt ärende så tar vi ju upp det igen, säger Bo Nordlund.