Jim Lundström säger att man på räddningstjänsten förbereder sig på att utbilda civilpliktiga Piteåbor för krigsplacering inom totalförsvaret. (Arkivbild)
I Sverige har alla medborgare mellan 16 och 70 år totalförsvarsplikt och är skyldiga att bidra till det samhället anses behöva i händelse av kris eller krig. Det kan innebära krigsplacering genom värnplikt eller civilplikt där man arbetar utanför det väpnade försvaret.
Rysslands invasion av Ukraina och ett allmänt försämrat säkerhetsläge i omvärlden har gjort att regeringen från och med januari 2024 beslutat att aktivera delar av civilplikten. Nu ska svensk räddningstjänst därför utbilda civila inom räddningsarbete för att stärka upp personalresurser i händelse av krig.
På flera håll i landet har aktuella personer redan kallats in för utbildning. Än så länge har ingen i Piteå kallats in men Jim Lundström, räddningschef på Piteå kommun, säger att sannolikheten är stor att Piteåbor framöver kommer att kallas till civilplikt.
– Vi har ännu inte fått några som tilldelats oss men det kommer vi troligtvis att få framöver. Då har vi ett ansvar att ta hand om dem, utbilda dem och få dem tjänstgöringsklara utifrån det uppdrag vi har här, säger han.
Den som blir inkallad är skyldig att genomgå nödvändiga utbildningar såsom grundutbildning, repetitionsutbildning och beredskapstjänstgöring. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är ansvariga för arbetet och Jim Lundström säger att man i Piteå nu ser över hur utbildningarna här kan komma att se ut.
– Ett första steg är att utbilda vår egen personal. För det har vi fått ett utbildningsmaterial från MSB. Utifrån de bedömningar de gör kommer vi sannolikt få mer material därifrån i sinom tid. Vi använder också eget utbildningsmaterial för lokala anpassningar, säger han.
Redan nu arbetar Piteås räddningstjänst med att se över beredskapen på både kort och lång sikt i händelse av större kriser eller krig. Jim Lundström säger att en stor del av arbetet handlar om att väga räddningstjänster resurser i relation till hur lång en kris kan tänkas bli.
– Vi tittar mer på kontinuitetsplanering nu än tidigare. Det handlar om hur vi ska säkerställa driften under olika tidsperioder i händelse av kris. Det kan exempelvis handla om tre dagar, tre veckor och tre månader. Det kan handla om en isstorm som pågår i tre dagar, men det kan också handla om krig där vi blir avskurna i månader. Därför tittar vi på hur många vi måste vara och vad vi behöver för utrustning i händelse och krig.
Upprustningen av Sveriges beredskap sker mot bakgrund av många års försummelse. Ofta används uttrycket "den eviga freden" för att beskriva hur Sverige och andra länder i Europa sett beredskap för krig som något föråldrat. När försvars- och beredskapsförmågan nu ska rustas upp står många myndigheter utan tillräckliga resurser, något som också gäller för räddningstjänsten i Piteå.
– Vi har inte förutsättningar och ramar för det här att utgå ifrån ännu. Vi hoppas att MSB och Försvarsmakten ska hjälpa oss där. Att få in civilpliktiga är ju en del av det, hoppas vi. Det gör att vi kommer att ha fler personer att nyttja vid kris och höjd beredskap.
Är det ett problem?
– Ja, det blir svårare att planera. Vi har levt i den eviga freden. Vi har tappat kristänket och vi jobbar mer i ett dag-för-dag-tänk än man gjorde för säg 40 år sedan. Då hade man större beredskapslager och sådana saker. Nu står vi med den personal vi har idag och då vet vi inte om det räcker.
Jim Lundström, räddningschef på Piteå kommun. (Arkivbild)