Två av de riktigt stora elefanterna, Bob Dylan och Rolling Stones, rumsterade om i mitt musikaliska rum under 2005. Ingen av dem ryms på bästalistan, men Stones "A bigger bang" är bandets bästa på länge och låten "Laugh, I nearly died" är redan klassisk.<br /><br />Dylans "No direction home" är sjunde volymen i bootlegserien och, som alltid, av hög kvalitet, men det är dokumentärfilmen om Dylans tidiga år av Martin Scorsese som är riktigt intressant, för att inte säga briljant!<br /><br />Förvisso inte i samma division, men när Peter LeMarc plockade bort det svulstiga och tolkade sina egna hits på nytt blev resultatet starkt och väldigt nära. Men, av de drygt 80 skivor jag har recenserat i år får bara fem vara med på listan plus fem bubblare. Samtidigt är det många av kollegornas skivor som känns intressanta. Tufft!<br /><br />Många fina skivupplevelser, men musik live slår det mesta. Totta Näslunds konsert i våras var en underbar upplevelse och Pugh i höstas en oväntat vital happening. Båda konserterna på Krokodil i Piteå. Att se ett återförenat Dag Vag i Skellefteå i somras var dock mest en nostalgisk upplevelse.<br /><br />Här är mina fem bästa skivor i år.<br /><br /><B>David Sandström Overdrive</B><br />"Go down!"<br /><br />Låten "Buckle up" är en av årets bästa, men hela skivan glimrar av snyggt utmejslade sånger parat med berättande texter. Fullkomligt hänförande.<br /><br /><B>Thåström "Skebokvarnsv. 209"</B>En nedtonad rockrebell serverar ett knippe såriga och personliga sånger och som vanligt är Thåströms röst av högsta karat.<br /><br /><B>Håkan Hellström "Ett kolikbarns bekännelser"</B><br /><br />Långa berättande texter och jag trodde faktiskt inte att Hellström var mäktig att skriva så pass intressant och tidlös musik. Det är americana-rock, soulfärgat och visbetonat om vart annat. Respekt!<br /><br /><B>22 Pistepirkko "Drops & kicks"</B>Den finska trion blandar och ger. En crossover-skiva fylld av värme, leklust och egensinne. Min förälskelse är djup och som jag spelade 22 Pistepirkko i Åre.<br /><br /><B>Queens of the Stone Age </B><br />Lullabies to paralyze"<br />Psykedelia, Grateful Dead och stoner-rock med grungeinfluenser far genom mitt huvud och Josh Hommes högoktaniga låtar badar i stilkänsla och flödar av utspel.<br /><br /><b>Bubblare: </B><br /><br />Love Olzon "Skärsände", Eels "Blinking lights and other revelations", The Cardigans "Super extra gravity", Johnossi "Johnossi", Petra Jean Phillipson "Notes on love".<br />
