David har brutit tystnaden

När David Pettersson var sex år berättade PT om hans osynliga handikapp, stamning. Nu, nästan fjorton år senare, berättar han hur det är att leva med stamning, hur krokig vägen varit och hur han mår i dag.

Vändningen kom när David fick praktik och ett fint bemötande.

Vändningen kom när David fick praktik och ett fint bemötande.

Foto: Christoffer Markström

PITEÅ2018-04-20 21:25

När PT träffar David Pettersson har han just kommit hem från en veckas kurs i intensiv stamningsterapi i Göteborg. Där har han haft logopedsamtal och psykologsamtal men största behållningen har varit att få träffa andra som stammar, att dela erfarenheter och vara i en mindre grupp.

Stamning innebär svårigheter att ta sig fram i talet, trots att man vet vad man vill säga. Följden blir blockeringar, förlängningar och upprepningar av ljud, stavelser eller ord. Det förekommer också att man spänner sig eller gör vissa rörelser, främst i käke, mun eller som i Davids fall ögonen. Han blundar ofta när han pratar, vilket har ställt till det i samband med att han tog körkort. Det var först när fjärde läraren kom in i bilden som det blev rätt.

– Körläraren använde kameran på telefonen och tog bilder på vägskyltarna. Sen fick jag stanna och prata om skylten eftersom jag blundar ofta när jag pratar, säger David Pettersson.

Skoltiden var tuff. Han var mobbad, utskrattad och härmad. Vissa fyllde i ord. David blev tystare och tystare och i slutet av mellanstadiet slutade han helt att prata ute bland folk. Han gick helst undan.

– Jag pratade bara hemma för att undvika att bli dåligt bemött.

Han vande sig vid att vara lite utanför.

– Det går många år... man blir till slut van vid situationen. Man har på något sätt accepterat att vara i rollen att man inget säger.

Han tycker att vissa lärare inte lyssnat och inte behandlat honom på ett riktigt sätt. En del gav honom penna och papper och undrade om han ville skriva ner det han hade att säga.

– Jag kände det som om lärarna inte riktigt ville försöka hjälpa mig.

Efter att ha hoppat av Teknikprogrammet på Strömbackaskolan gick han kommunens stödprogram Ung kraft. Där erbjöds aktiviteter för personer 16-19 år som avbryter sina gymnasiestudier.

Och där kom vändningen för David Pettersson.

– Då fick jag praktisera hos EFS-kyrkan. Där var det fin stämning och jag blev så bra behandlad och blev väldigt motiverad att prata. Sedan praktiserade jag även på Växtgården där det också var bra.

Målet för framtiden är att inte låta stamningen sätta hinder.

– Jag ska ta alla chanser jag får att åka iväg på läger och försöka prata så mycket jag bara kan, säger en positiv David Pettersson.

Därför stammar man

Genom tiderna har det funnits olika förklaringar till vad stamning beror på. Idag är det flesta forskare eniga om att det finns flera olika faktorer som samverkar. Det finns en viss ärftlighet, men även miljöfaktorer spelar in. En förklaring till stamning är att det finns brister i hjärnans styrning av talet, vilket ger en tendens till avbrott. Personer som stammar är inte mer nervösa än andra. Stamningen kan dock göra att man blir nervös i vissa talsituationer.

Bemöt en stammande person på följande sätt: Visa att du har tid att lyssna och försök hålla en naturlig ögonkontakt. Ge varandra utrymme att prata. Låt personen tala färdigt själv utan att fylla i. Ge inte råd som "ta det lugnt" eller "ta ett djupt andetag".

Källa: Stamningsförbundet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om