Därför löses allt färre jaktkort

Allt fler avlägger jägarexamen men allt färre löser statligt jaktkort som är ett krav för att få jaga. Den ekvationen går inte ihop och nu vet Naturvårdsverket varför.

Lars-Erik Andersson, ordförande för Jägarförbundet i Piteå, har noterat en ökning av de som tar jägarexamen som inte vill jaga, eller inte har någon mark att jaga på. (arkivbild)

Lars-Erik Andersson, ordförande för Jägarförbundet i Piteå, har noterat en ökning av de som tar jägarexamen som inte vill jaga, eller inte har någon mark att jaga på. (arkivbild)

Foto: David Forsell

PITEÅ2018-12-09 05:00

Cirka 283 000 personer fick jaga i Sverige förra jaktåret. Det är så många som löste nationellt jaktkort. I Norrbotten löstes 20 244 jaktkort 2017–2018 vilket är 991 färre än 2013–2014 då 21 235 jaktkort löstes.

LÄS OCKSÅ: "Färre skaffar rätt att jaga"

Jämfört med för tio år sedan har antalet statliga jaktkort minskat med cirka 20 000 i landet. Samtidigt har antalet personer som avlagt jägarexamen ökat från omkring 6 500 till 10 000 personer per år. En studie som Naturvårdsverket beställt av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet visar att det finns flera skäl till minskningen av jaktkort.

Studien pekar bland annat på nya grupper av jägare och förändrade jaktmönster. Jaktkortet har ett starkt stöd bland dessa nya grupper, men de jagar mer oregelbundet och därmed är risken högre att en del glömmer bort att betala. "Det finns inget som tyder på att det skett någon större normförändring som gör att jägare slutar att lösa jaktkort", skriver Naturvårdsverket.

– Lösningen är att underlätta för de som jagar oregelbundet och inte varje år. Därför föreslår vi dels att alla som tar jägarexamen informeras om avgiften, dels att de som tidigare löst jaktkort får en påminnelse var tredje år, säger professor Göran Ericsson på Sveriges lantbruksuniversitet.

I studien föreslår forskarna ett antal administrativa åtgärder för att öka antalet lösta statliga jaktkort. Bland annat extra utskick av jaktkortsaviseringar till de som avlagt godkänt teoriprov och minst ett praktiskt prov i jägarexamen, samt att utöka aviseringen till de som redan löser jaktkort.

Lars-Erik Andersson, ordförande för Jägarförbundet i Piteå, tror inte att färre lösta jaktkort beror på att folk försöker smita undan kostnaden på 300 kronor.

– I Rosvik där jag själv jagar måste man visa upp det nationella jaktkortet för att få lösa ett jaktkort för Rosvik så här är det inget problem. Att lösa nationellt jaktkort är en självklarhet, annars får man inte jaga, säger han.

Lars-Erik Andersson tror att färre löser jaktkort kan bero på okunskap. Han ser också trend bland yngre som tar jägarexamen.

– Jag hör då och då ungdomar som tagit jägarexamen som inte har någon mark att jaga på. Sedan finns det vissa som tar jägarexamen som inte vill jaga.

Flest lösta jaktkort i fjol, 32 000 stycken, var det i Västra Götaland följt av Stockholm och Norrbotten.

FAKTA

Jaktkortet visar att viltvårdsavgiften är betald och att en person är berättigad att jaga i Sverige.

Godkänd jägarexamen krävs för att kunna ansöka om licens för jaktvapen.

Jaktkortet gäller i ett år, från 1 juli till 30 juni, och måste förnyas varje år.

Viltvårdsavgiften är för närvarande 300 kronor per jaktår.

Källa: Naturvårdsverket.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om