Johan Bäcklin, vd för Pireva är ödmjuk inför den stora investeringen som ett nytt vattenverk medför, men bedömer att den är nödvändig för framtiden.
– Hela VA-infrastrukturen i Sverige byggdes på 50-, 60- och 70 talet, med statliga medel, sen övergick infrastrukturen i kommunal regi. Degeränget har en del från 50-talet och en från 70-talet. Vi ser nu i våra provtagningar att verket nu nått slutet av sin tekniska livslängd och att vi behöver bygga ett nytt, säger Johan Bäcklin, VD för Pireva.
Pireva har utrett olika alternativ för att säkerställa att de kan presentera det mest lämpliga förslaget för fullmäktige i slutet av november, när politikerna ska ta beslut.
– Vi utredde möjligheterna att skapa grundvatten av ytvatten i ett tidigt skede men har utifrån våra förutsättningar bedömt det både som ett osäkert och dyrt alternativ. Det lämpligaste är att använda ytvatten från älven och rena det.
Placeringen av det nya vattenverket föreslås bli i anslutning till det gamla verket. Där finns redan mycket av den övriga tekniska infrastruktur som behövs till vattenverket. Det kommer att bli en påverkan på miljön runt om kring, men Pireva bedömer den som nödvändig.
– Vi försöker göra så lite intrång som möjligt och kommer att lämna skog runt om kring så att det inte upplevs som alltför påträngande rent visuellt. Vi kommer ha informationsmöten med de boende i området så att de kan ställa frågor.
Nybyggnationen kommer att medföra en taxehöjning för en genomsnittlig villa på cirka 15 000 kronor de närmaste tio åren. Cirka 5 000 kronor av dessa är direkt kopplade till det nya vattenverket. De resterande 10 000 kronorna går till att förnya och underhålla det övriga VA-nätet.
– Vi får ofta frågan om varför vi inte sparat pengarna och varför vi måste höja taxan. Skälet är helt enkelt att vi inte får spara. Vatten- och avlopps verksamheten får inte vara vinstdrivande, men vi har gjort något som kallas för riktad fondering där vi sätter av en viss summa från VA-taxan för att kunna investera den längre fram.
Grönområdet där vattenverket planeras, är ett av Öjebyns viktigaste, men Pireva bedömer att platsen intill det gamla vattenverket är den bästa placeringen.
Den riktade fonderingen beräknas ge hundra miljoner av niohundraåttio. Resten av pengarna kommer genom att Pireva lånar upp pengar med en kommunal borgen som säkerhet. Höjda taxor drabbar inte enbart Piteå. Andra kommuner runt om i landet sitter i samma sits, och kommer också att behöva höja sina avgifter. Piteå ligger lite under genomsnittet för Sverige nu och kommer sannolikt ligga nära genomsnittet även framåt.
– Vi jobbar med att förankra förslaget nu och sen ska politikerna ta ställning på fullmäktige i slutet av november.
Han förtydligar också att, trots att vi renoverat och underhållit det gamla verket har en besiktning visat att livslängden för betongkonstruktionen, som är grundläggande för reningsprocessen, är uppnådd. Att under full drift bygga om och bygga ut det gamla verket bedöms innebära kostnader i samma storleksordning som att bygga ett nytt verk, men med betydligt större osäkerheter och risker än en nybyggnation.
– Det behövs ett nytt vattenverk om vi ska klara av att leverera rent vatten till framtidens Piteåbor. Vår bedömning att arbetet med det nya vattenverket bör inledas nu, så att det inte uppstår en akutsituation. Då blir det väldigt dyrt.
Förutsatt att förslaget om att bygga nytt går igenom beräknas byggstarten av det nya vattenverket till 2027. Målet är att det nya vattenverket ska vara färdigt vid årsskiftet 2029-2030, för att sen börja trimmas in första halvan av 2030, berättar Johan Bäcklin. Först när det nya verket är på plats och intrimmat kommer det gamla att rivas.
– Vi vill gärna se att det nya fungerar innan vi river det gamla.