Dans kuriosa

n Förr var sill den viktigaste ingrediensen i inlagd sill. På samma sätt var fiskrom basen i kaviar. Men så vill uppenbart inte de yngre generationerna ha det. Kaviar med ost eller snarare ost med ett och annat korn fiskrom är senaste trenden på frukostbordet. Och senaste nytt på sillhyllan är burkar med massor av sås i vilken det simmar en och annan mycket fint skuren sillbit. Allt för att tillmötesgå kundernas önskemål, säger tillverkarna. Själv slås jag av tanken att den i mitt tycke viktigaste råvaran, det vill säga fisken, blir allt mer sällsynt i haven också. Anpassning eller sparknep, är frågan.

n Älgfärs kan lätt bli ganska torr vid tillagning. Genom att blanda älgfärsen med 30 procent fläskfärs är problemet ur världen. Men gör det inte vid infrysningen utan allt eftersom du använder älgfärsen. Väl packad älgfärs (av perfekt råvara) håller sig lätt i ett halvår eller längre. Fläskfärs bör inte ligga i frysen längre än en dryg månad.
Ett och annat barr, löv eller annat från skogen som följer med hem med älgköttet ställer sällan till några problem för köttets hållbarhet. Största infektionskällan är jägaren själv. Skottets placering och arbetet med den fällda älgen ute i skogen har också stor betydelse för köttets kvalitet.
n Älgen är den svenska skogens konung. Störst av alla vilda djur och därmed den mest eftertraktade att fälla.
Numera fälls ungefär 75 000 älgar per år. På 80-talet, då jakten var som störst, fälldes mer än dubbelt så många djur.
Slaktvikten, det vill säga vikten på djuret när man tagit bort huvud, inälvor, hud och nedre delen av benen, kan vara över 400 kilo. Men det ska erkännas, då handlar det om mycket stora djur. Vanligtvis ligger slaktvikten på 200 kilo för tjurar, 150 kilo för kor och 75 kilo för kalvar.
På ett så stort djur som älg kan det mesta tas användas. Styckningen är densamma som för nötboskap. Dock brukar de flesta lämna de inre organen kvar i skogen.