- Det berättas att morfar, när mamma var på väg att föda, stormade över till grannen. Där uttryckte han sitt ogillande att det skulle födas barn mitt under slåttern, därtill tvillingar. Det drog en del uppmärksamhet från det nödvändiga arbetet ute på åkrarna, säger Curt Carlsson med ett leende.
Per-Olof, den förstfödde, var välgödd och stark.
- Jag, som kom 15 minuter senare, lades åt sidan av barnmorskan för att dö. Hon påpekade för mina föräldrar att det inte var något framtidshopp sedan det upptäckts att jag föddes med struma.
Viljestark faster
Curt Carlsson hade en viljestark faster på plats, Hilda Gotthold. Då blev det annorlunda. Hon vägrade acceptera barnmorskans agerande och "dödsdomen" vilket innebar att Curt Carlsson fick vård, bland annat med jod, och därmed fortsätta leva.- Ett är säkert att utan hennes insats hade jag inte fått fortsätta den jordiska vandringen, påpekar Curt Carlsson.
Visst har han haft känning av struman genom åren. Vid två tillfällen har han genomgått operationer.
- Sjukdomen har försökt få tyst på mig men det har inte lyckats. Vår Herre har velat annorlunda. Jag har fått vara i aktiv predikogärning i 50 år.
De första somrarna för tvillingpojkarna i Pitsund blev inte alltför ljusa. Hemmet drabbades av sjukdom
I tre år fick pojkarna ha sin pappa i livet, men i december 1935 dog pappa Georg i lungsot, liksom tidigare hälften av hans syskon. Han var bara 32 år.
- Mitt första barndomsminne var ett besök vid hans dödsbädd, där den bleke, sjuke mannen ville krama sina små som dock försökte gömma sig bakom mammas kjol. Jag undrar hur livet hade gestaltat sig om han fått leva, funderar Curt Carlsson.
Nästan moderlös
Han fick anledning begrunda dödens närhet igen, en kort tid därefter. Då insjuknade mamma Greta. Även hon fick lungproblem, var i lungsäcken, och var ytterst nära att dö.- I åtta månader låg hon på lasarettet medan en faster och farbror och deras omtänksamma döttrar i Skuthamn gav oss vård och fostran. När mamma sedan skulle hämta oss ville jag inte följa hem med den för mig främmande kvinnan, som var min mor.
Curt Carlsson fick således stanna kvar ytterligare ett år i fosterhemmet i Skuthamn.
Mormor Kristna blev nu en huvudperson i tvillingarna Per-Olov och Curts liv, vid sidan av modern. För morfadern, som tidigare tyckte att de föddes vid en olämplig tidpunkt, blev de hans ögonstenar.
När tvillingarna Carlsson kommit in i sjuårsåldern inträffade något nytt i deras liv. De fick en "styvfar", den Lillpitefödde Axel Åström.
- Från första stund, när han bjöd oss på karameller på gårdsplanen därhemma och till hans livs slut tyckte vi oerhört mycket om honom. För oss blev han "världens bästa styvfar", konstaterar Curt Carlsson vidare.
I moderns andra äktenskap föddes två syskon, en son och en dotter.
Tidiga prästplaner
Vad skall du bli när du blir stor? Det var en fråga som Curt Carlsson ställdes inför som fyraåring när han och tvillingbrodern besökte grannarna.- Jag skall tydligen då ha svarat, att jag tänkte bli präst, men att det var hemligt tillsvidare.
Mormodern har han kanske att tacka för att det blev allvar av präststudierna. Hans unga längtan att en gång få göra tjänst vid altaret blev med tiden verklighet och förde med sig 40 aktiva år i yrket. Inte underligt att Curt Carlsson därför beskriver sin mormor som sin andliga mor.