Snabb genomgång innan en insats. Johan Bergquist (närmast) jobbar också vid Norrmalmspolisen tillsammans med David Thorsell.
Som liten pojke hemma på Furulund i Piteå ville David Thorsell bli kock som vuxen, men redan på högstadiet väcktes tankarna om att istället bli polis – tankar som växte sig allt starkare under gymnasietiden.
– Jag läste samhälls på Strömbacka och blev mer och mer intresserad av samhällsvetenskap och människor, hur samhället fungerar, och kände väl att det var polis jag skulle bli, berättar han per telefon.
Redan flytten till universitetsstaden Umeå, där han gick polisutbildningen 2013–2015, blev en liten omställning efter att ha bott hela livet i trygga småstaden Piteå.
– Efter gymnasiet gjorde jag militärtjänstgöring och sökte sen flera gånger till polisutbildningen, men kom inte in, så jag jobbade med lite olika och fortsatte att bo hemma i Piteå under tiden, berättar han.
Då var det svårt att ta sig in och själv tror han att han inte kom in för att han inte hade något som stack ut från mängden. Trots att han klarade fysproven blev han inte uttagen till sluttesterna.
– Det var inte förrän jag börjat läsa kriminologi och jobba extra inom psykiatrin som jag tog mig vidare och kom in på utbildningen.
Flytten gick till Umeå för honom och både dåvarande och nuvarande sambon, också hon från Piteå. Båda pluggade de här åren och när David sedan sökte att få göra aspiranttiden i Stockholms city var det självklart att hon skulle följa med. Och de blev kvar.
Kommunikation är A och O vid polisiäre insatser. David Thorsell kommunicerar med sambandscentralen LKC innan han och kollegorna ger sig iväg.
– Det blev en jätteomställning att flytta till Stockholms innerstad, men jag trivs väldigt bra här vid Norrmalmspolisen, jag har jobbat i samma turlag sedan jag kom hit 2015 och har fantastiska arbetskamrater och jätteintressant arbete.
I jobbet åker han och kollegorna ut på otroligt många olika ärenden och träffar massor av olika människor.
– Det kan vara allt från att ta hand om fyllerister i centrum till grovt våld och mord, på senare år väldigt mycket skjutningar och gängvåld och sånt, säger han.
Ibland kan dramatiska och svåra situationer uppstå, men här tror han sig ha nytta av det norrbottniska lugnet.
– Jag har vid många tillfällen tvingats dra mitt vapen men aldrig behövt använda det, jag har alltid lyckats prata mig ur situationen, till exempel fått den knivbeväpnade och drogpåverkade personen att lägga ifrån sig sitt vapen utan mer dramatik än så.
David Thorsell konstaterar att det bästa med arbetet är att känna att han gör en insats för människor i svåra situationer.
– Att finnas där när människor som mest behöver det.
David Thorsell bytte småstadslugnet mot storstadspuls. Det är ett tufft och hektiskt arbete, men han stortrivs.
I dag har David precis gått klart en utbildning till yttre befäl och han fungerar nu också som yttre förundersökningsledare, det vill säga att han leder olika insatser och fattar beslut som är av yttersta vikt för den fortsatta utredningen, att rätt saker görs direkt på brottsplatsen helt enkelt.
– Det kan handla om tvångsåtgärder som att frihetsberöva någon eller om husrannsakan på en adress till exempel.
Mycket är svårt i jobbet, särskilt när det är barn inblandade. Extra jobbigt blev det när han själv blev pappa.
– Ibland kan det vara svårt att fokusera på uppgiften, men man måste komma ihåg varför man är där så att man kan lösa det på bästa sätt.
Hemma på mammas gata – eller, ja isbana då. David Thorsell fotograferad av sin mor under ett besök hemma i Piteå.
Apropå barn och familj så finns släkt och vänner kvar i Piteå och han försöker hälsa på så ofta det går. Och kanske, kanske, flyttar familjen tillbaka till Piteå så småningom. Det skulle inte minst Piteåpolisen gilla förstås ...