Pitebo vill riva barnrikehusen och ersätta dem med högre moderna lägenhetshus.
Renoveringsraseriet driver ett populärt Instagram-konto där de kritiserar ovarsamma renoveringar. Tillsammans med föreningens ordförande Alfred Skogberg har Gustav Bergström nyligen släppt boken "Gör om gör rätt". Enligt författarna är boken ett tidsporträtt och ett rop på hjälp. De menar att vi i dag ser container efter container som fylls av vårt gemensamma byggnadsarv. I boken besöker författarna tolv städer varav en är Piteå. Gustav Bergström, som själv bor i släktgården i Hälleström utanför Sjulsmark, har nu börjat engagera sig för barnrikehusen på Djupviksgatan som hyresvärden Pitebo vill riva.
– Ett stort resursslöseri att riva fullt fungerande byggnader, säger Gustav Bergström.
I ett utskick till hyresgästerna skriver Pitebo att den bästa lösningen är att bygga nya moderna bostäder i större volym då man hävdar att dagens fastigheter är utslitna. Det håller inte byggnadsvårdsprofilen med om då han besökt Djupviksgatan 25, som är ett av barnrikehusen.
– Jag tycker att lägenheten är i ett jättefint skick då det är välunderhållet. Man har ju målat och tapetserat. Sedan ser det inte ut som det vore ett nybyggt hus, men det spelar ju ingen roll. Den har en stor charm, säger han.
Gustav Bergström pratar engagerat och fastnar i detaljer. Bland annat en garderobsdörr i hallen och lägenhetens lister.
– Och titta bara på den massiva fiskbensparketten här i vardagsrummet. Alla barnrikehus som jag sett, främst i Stockholm, har bara linoleum. Det här är lyxigare, säger han och går så långt att han hävdar att Piteå kan ha landets flottaste barnrikehus.
Gustav Bergström, som är generalsekreterare i Renoveringsraseriet, har tillsammans med Alfred Skogberg släppt en bok om byggnadsvård. Piteå är en av tolv kommuner som de besöker och lyfter goda exempel och rena katastrofer.
Mellan 1935 och 1948 hade drygt 12 000 lägenheter byggts i barnrikehus. Den här satsningen var en av de första åtgärderna som hade sitt ursprung i den bostadssociala utredningen som hade till uppgift att kartlägga trångboddheten och föreslå åtgärder.
– Det finns ett stort kulturellt värde i barnrikehusen som jag tycker att man ska bevara. Det finns ju bara tre barnrikehus i Piteå. Sedan gillar jag överhuvudtaget inte att man ska höja skalan på bebyggelsen här, säger Gustav Bergström.
Varför då?
– Just för att fler fastighetsägare lär haka på, och då blir det ett helt annat område. Jag tycker att det är en fin blandning här med låga flerfamiljshus kombinerat med villor.